Kan antalet växtplanktonprovtagningar minskas från sju till fyra gånger per år utan att betydelsefull information förloras

Vaxtplankton ar en grupp av organismer som reagerar snabbt pa bade kemiska och biologiska variabler. Det innebar att variationen inom och mellan ar kan vara stor. De nationella monitoringprogrammen har under en langre tid provtagit vaxtplank-ton manadsvis under tillvaxtsasongen vilket innebar sju provtagningar per ar. Vaxtplankton bor provtas ofta for att man inte ska missa forandringar i succes-sionsstadier och produktionsmaxima som kan ge indikationer pa vattenkvalitetsfor-andringar. Dessa missar man latt aven med sju provtagningar per ar. Med fyra provtagningar fokuserar man pa varens tidiga successionsstadium (april och maj) och sensommarens bade biomasse- och strukturmassigt mer stabila stadium (juli och augusti). Antalet vaxtplanktonprovtagningar i det nationella Trendsjopro-grammet har sedan 2007 minskat fran sju till fyra ganger per ar. Inom IKEU-programmet har vaxtplankton fortsatt att analyseras sju ganger per ar och nu finns det en onskan att utreda vilken information man missar om man reducerar antalet provtagningar fran sju till fyra ganger per ar i alla sjoar. Studien visar att om man vill detaljstudera vaxtplanktons samhallsstruktur mellan sjoar eller grupper av sjoar som ingar i IKEU-programmet, blir det ingen storre skillnad i resultat om man istallet for sju tillfallen endast analyserar fyra tillfallen (april, maj, juli och augusti). Manga mindre vanliga taxa forsvinner med minskat antal prov men alla taxa som kan ses som sjogruppsspecifika (sura referenser, neu-trala referenser, kalkade, overkalkade och kalkavslutade sjoar) finns kvar. Likasa blir det inga stora skillnader i vilka miljovariabler som bast samvarierar med vaxt-planktons samhallsstruktur aven om forklaringsgraden minskar nagot nar arsme-delvardena baseras pa fyra istallet for sju provtagningstillfallen. Analyserar man daremot alla ingaende data utan att gora nagra sammanslagningar av provtagnings-tillfallen (medelvarden) blir forklaringsgraden tvartom nagot hogre med minskat antal provtagningar, vilket antagligen beror pa den stora variationen hos vaxtplank-ton under forsommar och host.