Kunskapslyftets privatekonomiska effekter – Nybörjare höstterminen 1997

Syftet med denna studie ar att uppskatta den privatekonomiska lonsamheten av att ha deltagit i Kunskapslyftet. Med deltagare i Kunskapslyftet avses har personer som studerade under hostterminen 1997 med det sarskilda utbildningsbidraget UBS och som avslutade sina studier fore arsskiftet 1998/99. UBS kunde ges till studerande som var berattigade till arbetsloshetsersattning vid studiernas borjan och utgick med ett bidrag som motsvarade arbetsloshetsersattningen. Bidraget riktades i forsta hand till dem som saknade slutbetyg fran trearigt gymnasium. For att uppskatta den kortsiktiga privatekonomiska lonsamheten av utbildningen i form av real nettoinkomst gors jamforelser med deltagare i arbetsmarknadsutbildning och personer som var arbetslosa. Nar individernas nettoinkomst analyseras avseende inkomstaret 2001 tyder inget pa att deltagare i Kunskapslyftet tjanade nagot pa att delta i denna utbildning jamfort med att delta i arbetsmarknadsutbildning. En del resultat pekar i motsatt riktning, dvs pa ett nagot battre privatekonomiskt utfall for deltagare i arbetsmarknadsutbildning jamfort med deltagare i Kunskapslyftet. Andra resultat visar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de tvagrupperna i detta avseende. Storre skillnad i nettoinkomst till arbetsmarknadsutbildningens fordel foreligger for personer med utomnordiskt medborgarskap. Mindre eller statistiskt insignifikanta skillnader patraffas for de nagot aldre (40-55 ar) och for personer med tvaarig gymnasieutbildning som hogsta utbildningsniva innan deltagande. Utfallet for deltagare i Kunskapslyftet tycks vara nagot battre vid jamforelse med dem som var oppet arbetslosa hosten 1997. Skattningsresultaten ar dock kansliga med avseende pa modellspecifikation vid den senare jamforelsen. Individer som fortsatte att utbilda sig efter 1998 ingar inte i analysen. Ar 2001 var andelen som studerade vid universitet/hogskola betydligt hogre for dem som studerade i Kunskapslyftet jamfort med deltagare i arbetsmarknadsutbildning och oppet arbetslosa. En mera heltackande studie av utbildningens effekt pa inkomsten efter avslutade studier kan goras forst om nagra ar da ytterligare inkomstdata finns tillgangliga.