En översikt över zooplankton i Norrbottens länoch dess betingelser. : En kompletterande undersökning till riksinventeringen av sjöarår 2000.

I samband med den - av naturvardsverket foranledda sjoinventeringen hosten 2000, toglansstyrelsen tillfallet i akt att aven insamla kvalitativa havprover av zooplankton. Av totaltbesokta 669 sjoar kunde prov tas fran 584.Syftet med undersokningen var att dels fylla ut luckor i tidigare regionala undersokningar avzooplanktons utbredning i lanet, dels att soka mojliga samband mellan samtidigt analyserademiljoparametrar och olika arters upptradande. I sista hand var malsattningen att fa framhuruvida zooplankton kunde anvandas som miljoindikator.I allt identifierades.71 zooplanktonarter, varav rotatorierna p.g.a. arstiden maste anses varaunderrepresenterade. Cyclopoiderna blev i huvudsak endast summariskt behandlade p.g.a. denoproportionerligt stora arbetsinsatsen som artbestamningen i denna grupp skulle ha kravt.Fordelningskartor kunde tas fram for alla viktiga arter. Dessa visade generella monster somdels speglade naturforhallandena (hogfjall, lagfjall, skogslandet, nedreTornedalen/kustlandet), dels ocksa kolonisationsvagar och vandringsbarriarer (postglacialvastlig invandring: t.ex.Arctodiaptomus laticeps, generell invandring soderifran: t.ex. deflesta cladocererna, overlevnad i sjoar som genom landhojningen blev skiljda fran Ostersjon:t.ex.Eudiaptomus gracilis, sentida invandring osterifran: t.ex. Eubosmina coregoni samtt.o.m. invandring norrifran:Acanthodiaptomus tibetanus.)Medan olika arters invandringshistoria i manga fall synes ha haft storre betydelse fornuvarande fordelningsmonster an de berorda sjoarnas miljokvalitet kan dock ocksa urskiljassamband mellan kemiskt-fysikaliska betingelser och zooplanktons preferenser. Dessa ar iregel intimt kopplade till naturgeografiska villkor: temperatur - hojd over havet, pHvarde -skogs- och myrland, naringsamnen - odlingsbygder. Forekommande extremvarden verkarallmant fortfarande ligga inom granserna for arternas tolerans.Starkare an av de kemiskt-fysikaliska betingelserna tycks artforekomsten styras av biologiskafaktorer, framst naringstillgangen. Vaxt- och partikelatarna, som utgor majoriteten avplanktondjuren, ar i hog grad beroende av vaxternas primarproduktion. Den kan varaautokton, alltsa relaterat till fytoplankton, eller allokton, relaterat till importerat organisktmaterial. Det forstnamnda fallet galler framst i eutrofa sjoar, det senare i humusrika ellerstarkt genomrunna sjoar.Hogre upp i naringskedjan verkar naringskonkurrens och predatorer och i sista led avenfiskbestanden vara bestandsreglerande. Detta samband har har inte kunnat studeras, eftersomfor de allra flesta undersokta sjoar foreligger inga uppgifter om fiskbestanden. Emellertid kandet kanda faktum bekraftas att i fisktomma vatten (mestandels sma tjarnar) framstcladocererna (Daphnia, Bosmina) vaxa fram till sarskilt stora individ, medan dengenomsnittliga storleken i populationen pressas ner dar fiskarnas predationstryck ar starkt.Inga direkta indikationer har kunnat tas fram for zooplankton som indikator for specifikaformer av antropogen fororening, som t.ex. forsurning. Atminstone vad galler deraszooplanktonbestand maste lanets sjoar betraktas som helt naturliga. Mojligen skulle relativaforandringar av artsammansattningar och mangder kunna lamna information om pagaendemiljoforandringar. Men for detta andamal skulle behovas regelbundna upprepningar avjamforbara undersokningar.7Darmed ar det inte sagt att zooplankton inte pa ett meningsfullt satt skulle kunna satts in imiljokontrollen. Battre an stora regionala inventeringar med stora tidsintervaller kan tataprovtagningar i lampliga referenssjoar ge upplysningar om naturliga fluktuationer ocheventuella trender. Aven planktondjurens produktivitet matt t.ex. i aggantal, eller sjukdomar,som t.ex. infektioner, eller biokemiska analyser av protein- och fetthalter- eller analys avframmande amnen i torrsubstansen bor kunna provas som miljoindikatorer.Denna undersokning ar veterligen den forst av sitt slag och med sitt syfte. Den kan inte gemer an ideer eller ansatspunkter for fortsatta undersokningar men forhoppningsvis kan denrikta uppmarksamheten pa en lucka i miljokontrollen som kan vara vart att battre beaktas ochatt fyllas med kunskap.