Följeforskning BoStad2021: Delrapport 4

Detta ar den fjarde delrapporten i ett foljeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Goteborg. En forskargrupp fran Chalmers har foljt arbetet sedan januari 2016 pa uppdrag av Goteborgs stad och Framtiden i samverkan med ovriga byggaktorer. Fragestallningarna for foljeforskningen ar: • Vilka atgarder vidtas i BoStad2021 for att korta ledtider for bostadsbyggande? • Ar de framgangsrika utifran malet att bygga 7 000 bostader till 2021 utover den ordinarie produktionen och utifran involverade aktorers syn pa tid, kvalitet, ekonomi och krav pa rattssakerhet? • Vilka lardomar kan anvandas i den ”ordinarie” processen? Insamlingen av material till delrapporten har omfattat intervjuer, tre enkater, ett seminarium, deltagande i moten inom BoStad2021 och studier av dokument. Ambitionen i BoStad2021 har varit att leverera 7 000 inflyttningsklara bostader utover den ordinarie produktionen till 2021. I december 2019 fanns inom ramen for BoStad2021 mer an 6 800 bostader i detaljplaner som fatt laga kraft och det var fortfarande teoretiskt mojligt att na malet. Samtidigt lag prognosen for inflyttningsklara bostader till 2021 cirka 2 000 under malet och visade att 5 093 bostader skulle kunna sta klara pa jubileumsarets sista dag. Forskargruppens overgripande slutsats ar att prognoserna for inflyttningsklara bostader till 2021 hade minskat pa grund av flera samverkande faktorer. Processen tog langre tid an vad som ursprungligen forvantades, bostaderna skulle inte hinna fardigstallas i tid. Vidare att marknadsforutsattningarna forandrades till det samre och slutligen att antalet bostader som ursprungligen avsags byggas ibland var oklart eller rent av overoptimistiskt. Vi drar slutsatsen att arbetssattet inom BoStad2021 har bidragit till att forkorta tiden for sjalva detaljplaneprocessen men inte till att leverera hela det forutbestamda antalet inflyttningsklara bostader i tid. Lardomarna for den ordinarie processen ar framforallt att exploatorernas och kommunens ataganden och leveranser bor preciseras och avtalas vad galler till exempel antal bostader och tider for delprocesser fram till inflyttning. I en tid med hog efterfragan pa bostader borde fordelar som ett prioriterat spar genom den kommunala planeringsprocessen ha kunnat balanseras av skarpare krav pa leverans fran foretagen. Det ar uppenbart att projekten inom BoStad2021 har bidragit till en markant okning av det totala bostadsbyggandet i Goteborg. Totalantalet nybyggda lagenheter i flerbostadshus pendlade kring 1 700 under aren 2014-2017 for att sedan stiga till 2 286 under 2018 och till 3 321 under 2019. I fraga om ekonomi belyser rapporten hur resursforbrukningen hos de kommunala forvaltningarna paverkades av de tre huvudatgarderna. En analys visade att timforbrukningen inom Stadsbyggnadskontoret varit markant lagre per projekt i BoStad2021 an i ovrig liknande bostadsproduktion. Vi konstaterade att 20 % snabbare detaljplanering gav cirka 20 % farre arbetstimmar, jamfort med ordinarie produktion. Sannolikt har det forandrade arbetssattet i BoStad2021 bidragit till denna effektivisering. Vara fordjupade studier av villkor for samverkan enligt aktuell forskning och i praktiken i BoStad2021 starker forskargruppens tidigare rekommendationer att permanenta en samlokaliserad, gemensam kommunal projektorganisation for detaljplanering och att precisera och avtala syfte, mal och respektive parts atagande i samverkansprocesser. Gemensamma digitala system for de kommunala forvaltningar som ar med i detaljplaneringen bor inforas, aven for att sakra att resursforbrukningen kan foljas upp, analyseras och styras. Vilken paverkan pa totaltiderna har olika upplagg for att forbereda och sluta avtal mellan byggaktorer och kommunen? Rapporten pekar pa att successivt andrade rutiner for mobilitetsavtal och markprissattning har gjort processerna mer effektiva. Vid en internationell jamforelse med andra program for att snabbt oka bostadsbyggande framstar BoStad2021 som relativt lyckat aven om malen inte uppnas. En kombination av god efterfragan pa bostader och satsningens tydliga malbild och forandrade arbetssatt har sannolikt bidragit till framgangen. I det fortsatta arbetet kommer foljeforskningen att studera vilka konsekvenser det forandrade arbetssattet har fatt for genomforandeskedet, i vilken utstrackning kommunen och foretagen har andrat arbetssatt, samt en analys av kvaliteten i det som byggs. Det gick snabbare att planera, men blev det bra?