Abort och den gyllene regeln - En studie av R.M Hares abortteori

I detta examensarbete har jag undersokt R.M. Hares teori om den gyllene regeln och abort samt den kritik och olika asikter som framforts kring amnet. Valet av metod liknar den klasiska juridiska metoden da det ror sig om beskrivning, forklarning samt analys av insamlad fakta. Utgangspunkten ar dock inte lagstiftning utan en moralisk princip. Examensarbetets syfte ar att beskriva Hares teori och lyfta fram kritiken som riktats mot den for att se om teorin haller. Syftet ar ocksa att undersoka om anvandandet av Hares teori skulle kunna ge nagon forandring av en svensk abortlagstiftning. Abort har som foreteelse funnits under mycket lang tid. Manniskor har alltid haft svart med hur de skall forhalla sig till fenomenet abort ifraga om det skall vara tillatet eller inte. Hare forsoker i sin teori om abort och den gyllene regeln titta pa problematiken ur ett annorlunda perspektiv, genom att anvanda en stark allmangiltig princip namligen den gyllen regeln . I sin teori gor Hare en modifiering av regeln: Vi bor gora mot andra det som vi ar glada att de gjorde mot oss. Hare (1975), s. 208. Denna princip ger som huvudregel att vi bor avsta fran att gora abort da vi ar glada att abort inte gjorts mot oss. Hare anvander sedan, for att kunna legitimera abort, vad han kallar multilaterala situationer. Detta innebar att man skall gora en avvagning av positiva och negativa effekter av aborten och sedan fatta beslutet utifran detta. Om lyckan blir storre av en abort an att behalla barnet kan man alltsa med hjalp av den gyllene regeln legitimera aborten. I en sadan avvagning ar samhallet, familjen och till och med framtida barn gilltiga argument for eller emot en abort. Hares teori har blivit hart ansatt pa de flesta punkter. Boonin-Vail har riktat kritik mot att han inte anvander en enklare princip som t.ex. du skall icke doda. Kritik har aven riktats mot att man med Hares teori legitimerar abort genom att anvanda en princip som i forsta hand forbjuder abort vilket gor att regeln kanns svag och logiskt ohallbar. En av de stora stotestenarna ar fragan om hur man skall se pa fostret, ar det en individ eller icke-individ? Hares teori utgar ifran att fostret ar en individ men att man anda kan legitimera en abort. Mycket av kritiken som Hare har fatt bygger dock pa hur de olika tankarna forhaller sig till fostrets status. Da tankarnas kritik utgar fran deras eget synsatt tolkas Hares teori pa olika satt beroende pa betraktarens eget synsatt. Nar det galler de multilaterala situationerna har kritik riktats mot att Hare inte specificerar vilka situationer detta galler samt hur avvagningen skall ga till. Aven Hares tanke att framtida foster kan vagas in i abortbeslutet har kritiserats da det ansetts vara omojligt att uttala sig om ett sadant fosters lycka. Sammanfattningsvis kan namnas att Hares teori ar intressant men att han misslyckas med sin intention att losa abortfragan och att asikter och stallningstaganden fastnar i redan tidigare lasta positioner som grundar sig pa bland annat synen pa fostrets status. Som avslutning pa examensarbetet har jag skrivit ett kort lagstiftnings­forslag med utgangspunkt fran Hares teori samt forarbeten till den svenska abortlagstiftningen. Min lagstiftning utgar saledes fran huvudregeln att abort ar forbjudet, men med vissa undantag. Undantagen kan sagas spegla den avvagning som man enligt Hares teori skall genomfora i abortsituationen. Genom att ha en lagstiftning dar det finns ett primart abortforbud men med undantagsmojligheter sa astadkommer man bl.a. en starkt juridisk stallning for fostret.