Vegetationens inverkan på det urbana klimatet

Fysisk planering i Sverige har sedan lange inneburit att anpassa vara stader for ett kallt klimat. De pagaende klimatforandringarna kommer dock krava att den fysiska planeringen aven omfattas av en anpassning for ett varmt sommarhalvarsklimat, dar forekomsten av extrema vaderhandelser kan komma att oka. For Sverige vantar ett framtida klimat som bade blir blotare och varmare med kraftigare och mer frekventa varmeboljor. Staderna kan komma att bli sarskilt sarbara for hoga temperaturer, da stader redan har ett varmare klimat an sin omkringliggande landsbygd. Detta fenomen kallas varmeoeffekten eller Urban Heat Island. Urban heat Island effekten innebar att stader har hogre lufttemperaturer an den omkringliggande landsbygden, en skillnad som ar storst kvallstid. I amerikanska miljonstader kan detta fenomen innebara temperaturskillnader pa 12°C mellan stad och landsbygd, medan det i europeiska miljonstader har uppmatts differenser pa 7-8°C. Strategiskt planerad gronstruktur ar en av de fa losningar som effektivt kan komma att klimatanpassa vara stader infor kommande utmaningar. Vegetation har formagan att forbattra luftkvaliten, sanka flodestoppar vid kraftig nederbord samt skugga underliggande ytor vilket bade okar komforten for manniskorna som vistas i skuggan samtidigt som varmelagringen hindras i de skuggade byggnads- och gatumaterialen. Pa detta vis har urban gronska formagan att verka temperatursankande, vilket ar av stort intresse for framtiden da losningar som okar stadens kylningsformaga kommer efterfragas. Kunskapen om gronskans inverkan och eventuella effekter pa stadsklimatet ar darmed avgorande, for att lyckas integrera den pa basta satt. Syftet med detta arbete ar att belysa sambandet mellan en typisk urban struktur, dess specifika klimat samt hur klimatet eventuellt kan modifieras med hjalp av verktyget vegetation. Detta genom att forst skapa en bred forstaelse for de klimatforhallanden som ar typiska i en stad, vilka faktorer som orsakar varierande klimatforhallanden samt hur vegetation kan komma att paverka sin narmiljo. Darefter kommer en egen studie i programvaran ENVI-met utforas med syfte att undersoka vad som sker med klimatet inom en gatukanjon nar den har trad i sammanhangande vaxtbaddar respektive inte har trad eller vaxtbaddar. Testerna utfors ur ett framtidsperspektiv, med en beraknad hojning av medeltemperaturen pa 4°C for Malmo i augusti. Testerna utfors pa en utvald del av Sodra Forstadsgatan, delen mellan Dalaplan och Sodervarn. Klimatscenarierna som testerna utgar ifran baseras pa en vanlig framtida augustidag samt en framtida rekordvarm dag under en varmebolja med dygnsmedeltemperaturer pa 21,6°C respektive 24,1°C. Resultaten fran simuleringsstudien visar att stadstraden och vaxtbaddarna har en stor inverkan pa den termiska komforten, yttemperaturen och luftfuktigheten inom gatukanjonen samt en mindre inverkan pa lufttemperaturen under kvalls- och nattid. Effekterna av tradens och vaxtbaddarnas narvaro ar desamma mellan de tva olika temperaturscenarierna, med undantag for den termiska komforten som forsamras nar lufttemperaturen stiger. Lufttemperaturen sanktes i fallen med trad upp till 0,51°C under kvalls- och nattid och gatumaterialets yttemperatur sanktes med 13,5°C under dagtid. Anmarkningsvart ar att vaxtbaddarna haller lagre yttemperatur an omgivande lufttemperatur vid samtliga tidpunkter som data plockades ut. Vid 14:00 och 16:00 har vaxtbaddarna 6°C lagre yttemperatur an omgivande lufttemperatur. Den termiska komforten (PPD) forbattras markant vid narvaron av stadstrad och vaxtbaddar. Dock var det endast vid 16:00 i scenariot for okad medeltemperatur som komforten sanktes till accepterade nivaer.