Orsaker och erfarenheter om bidöd

Domesticeringen av honungsbin paborjades for mer an 7 000 ar sedan. Fran borjan holls honungsbin framst for sin honungs- och vaxproduktion, men borjade senare aven hallas i pollineringssyfte. I och med det industrialiserade jordbrukets intag vaxte pollineringsbehovet bland jordbruksgrodor. Som det ser ut idag finns det globalt sett en stor brist pa pollinerare i jordbruket dar honungsbin inte har kunnat mota efterfragan pa pollineringstjanster. Bristen pa pollinerare skulle kunna leda till lokalt forsamrade skordar och till att marknader forsvinner eller tvingas flytta. Trots det rapporterade underskottet pa pollinerare har skordeokningarna pa en global skala fran de senaste 50 aren varit densamma for pollineringsberoende och for icke pollineringsberoende grodor. Ett hogintensivt jordbruk har slagit ut eller forsvarat for naturligt forekommande pollinerare att existera. Pa grund av detta har vi alltmer borjat forlita oss pa pollineringstjanster utforda av odlade honungsbin. Aven honungsbin har svart att klara av att anpassa sig till moderna odlingslandskap med monokulturer dar det till stor del saknas variation av akermark, betesmark och akerholmar. Pa senare ar har det uppstatt ett medialt hogt tryck pa honungsbin, dar det rapporterats om ”bidod” i olika sammanhang. Antalet honungsbisamhallen har emellertid globalt sett stadigt okat under de senaste 50 aren. Det har dock skett en omfordelning. Antalet odlade honungsbisamhallen i Afrika och Asien har mangdubblats, samtidigt som antalet i Europa och Nordamerika minskat kraftigt. Marknaden for honungsbiprodukter ar global. Det innebar att biprodukter och aven hela bisamhallen skeppas over hela varlden. Detta medfor att det finns en potentiellt okad risk for en global spridning av bisjukdomar. Sa ar fallet med varroakvalstret som spridits over hela varlden. Foljden har blivit forsvagade bisamhallen som aven blir mer mottagliga for andra sjukdomar. Syftet med uppsatsen ar att samla information om bakomliggande orsaker och mekanismer till bidod. Uppsatsen syftar aven till att undersoka och beskriva det allmanna halsotillstandet hos honungsbin globalt sett.