Självständighet som styrning: en studie om varför hembesök används inom ekonomiskt bistånd

Syftet med foreliggande studie ar att undersoka varfor socialsekreterare inom ekonomiskt bistand i Malmo stad anvander hembesok som utredningsmedel. Hembesok, som ar ett av flera medel for att utreda ratten till ekonomiskt bistand, ar ett till synes outforskat omrade. For att fa en inblick i arbetssattet bygger darfor studien pa sju kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som i sitt arbete kommer i kontakt med hembesok. Studien visar att socialsekreterarna inte kanner till nagra riktlinjer for nar och hur hembesok ska genomforas, men att hembesok anda framst anvands vid tva arendetyper – nar en klient ansokt om hemutrustning samt vid utredning av klienters boendesituation. Vidare framgar att hembesoken kan generera saval underlag for beslutsfattande som forbattrad klientrelation, men att det aven kan medfora risk for subjektiva bedomningar och negativa konsekvenser for klienten. Centrala aspekter for vad som tycks avgorande for nar ett hembesok beslutas att aga rum ar asikter fran kolleger och socialsekreterarens relation till klienten. For att forsta varfor hembesoken anvands har vi analyserat empirin med hjalp av de teoretiska begreppen sjalvreglering och diskretion. Studien nar slutsatsen att da anvandandet av hembesok inte ar detaljstyrt, bade ges och upplever socialsekreterarna stor frihet att sjalva bedoma nar, hur och varfor ett hembesok behover anvandas. Inom denna frihet styrs socialsekreterarna av oskrivna regler for nar och hur hembesok ska genomforas, vilka tycks praglade av professionella normer och samhalleliga logiker.