Strösystem inom mjölkproduktion

Dagens lantbruk blir allt mer mekaniserat och tunga manuella arbeten byts ut mot maskiner eller automatiska system. Malet med denna uppsatts ar att fa fram for- och nackdelar med nagra av de strosystem som finns pa marknaden, var olika strosystem lampar sig bast och om det ar skillnader i stro- och tidsatgang. Detta ska sedan kunna vara en grund for lantbrukare vid nyinvestering. Stroprocessen ar det minst mekaniserade momentet inom dagens djurproduktion. Arbetet med stroning ar monotont och kan innebara halsorisker. Dammet fran stromedel kan bland annat skapa hudirritationer, somnproblem och andnod. Forutom halsorisker kan arbetet aven orsaka risk for personskador da arbetet sker inne bland djuren. Utvecklingen av automatiska och mekaniserade strosystem har pagatt under en langre tid och idag finns ett flertal olika alternativ pa den svenska marknaden. For att halla en god hygien i liggbasen ska stroning och omsattning av stro ske helst tva ganger per dygn, for att undvika bakteriell tillvaxt i stromedlet. En strobadd som ar ren och torr resulterar i positiva effekter som att korna ligger ner fler timmar per dygn. Val av stromedel har betydelse for resultatet som stromaskinen ger. Varierande egenskaper hos stromedel gor att det passar battre till vissa system och samre till andra. Halm har en benagenhet att bilda valv i maskinen och med torv kan det vara svart att fa en jamn utlaggning i basen. De strosystem som valts till denna studie ar det automatiska strosystemet JHminiStro, stromaskinen Bobman, Cowhouse stroskopa och manuell stroning. Undersokningen ar gjord genom intervjuer av tre lantbrukare med vartdera systemet. Intervjuerna ar gjorda genom kvalitativa intervjuer ute pa gardarna. De forsta fragorna har varit korta for att fa grundforutsattningarna pa garden. Fragorna angaende det egna och ovriga system pa marknaden har varit oppna intervjufragor, for att lantbrukaren ska fa chansen att sjalv utveckla svaren. Urvalet av gardar ar gjort genom kontakt med aterforsaljarna av de olika strosystemen. Nar det galler de lantbrukare som stror manuellt har ett subjektivt urval skett av oss sjalva, da vi kande till manga lantbrukare som anvander sig av detta system. Studien visar tydligt var olika strosystem lampar sig bast. I system med robotmjolkning ar det viktigt att inte stora kotrafiken allt for mycket, da detta kan overbelasta mjolkrobotarna. Har lampar sig strosystem som inte kraver att korna lamnar liggbasen bast, t.ex. manuell stroning eller JHminiStro. Nar det galler stallar med separat mjolkstall och spalt passar maskiner med flera funktioner t.ex. Bobman bast. Maskinen kan da bade rengora spalt och liggbas samtidigt som den stror vilket ger en stor tids- och arbetsbesparing. I stora besattningar med hog kapacitet vid mjolkning kravs snabba strosystem, detta for att stroningen ska hinna ske innan kor kommer tillbaka till avdelningen efter mjolkning. I detta fall lampar sig mekaniserade system sa som Bobman och Cowhouse stroskopa.