Energy Use, Efficiency Gains and Emission Abatement in Transitional Industrialised Economies: Poland and the Baltic States

Popular Abstract in Swedish Avhandlingen ar en studie av hur energianvandning och luftfororeningar i Polen, Estland, Lettland och Litauen har forandrats under overgangen till marknadsekonomi efter 1989. Avhandlingen bestar av sex artiklar, vilka behandlar tre aspekter av dessa forandringar. I de tre forsta artiklarna analyseras energistrukturen i de baltiska landerna Artikel I) och Polen (Artikel II och III) vid inledningen av overgangen till marknadsekonomi. Resultaten av analysen visar att dessa lander hade en primarenergiforbrukning per BNP som var tva till tre ganger hogre an i utvecklade marknadsekonomier i Vasteuropa pa grund av en mer energiintensiv ekonomisk struktur och hogre specifik energiintensitet i de flesta ekonomiska sektorer. Den hoga energiintensiteten i de baltiska landerna och Polen ledde ocksa till betydligt hogre utslapp av luftfororeningar per primarenergiforbrukning och per BNP an i Vasteuropa. Andra orsaker till den hoga utslappsintensiteten i de osteuropeiska landerna var dominansen av fossila branslen i el- och varmeproduktionen samt den ineffektiva kontrollen av luftfororeningar. Under overgangens forsta at foll energiforbrukningen kraftigt som ett resultat av en skarp nedgang i industriproduktionen och snabbt stigande branslepriser. I de baltiska staterna berodde tillbakagangen av energiforbrukningen aven pa avbrott i olje- och gasleveranser fran Ryssland. Den andra gruppen av artiklar (Artikel IV och V) analyserar forandringar i elproduktion, bransleforbrukning, verkningsgrad och utslapp av svaveldioxid i den polska kraftindustrin mellan 1988 och 1997. Resultaten visar att utslappen av svaveldioxid minskade med 45 procent under denna period. Utslappsminskningen var delvis en foljd av minskad elproduktion pa grund av den ekonomiska tillbakagangen i borjan av 1990-talet. Andra orsaker var emellertid viktigare. En viktig orsak till utslappsminskningen var omstruktureringen av kraftindustrin, vilken innebar att kraftverken blev sjalvfinansierande och miste mojligheten till statliga subventioner samtidigt som priset pa kol hojdes kraftigt. En annan orsak var reformen av miljovarden i Polen, vilken ledde till striktare kontroll av utslapp av luftfororeningar. Tillsammans skapade dessa atgarder starka incitament for kraftverken att kopa kol med hogre varmevarde och lagre svavelhalt. De hojda kolpriserna och avskaffade subventionerna fick aven kraftverken att forbattra elproduktionens verkningsgrad, vilket ytterligare bidrog till utslappsminskningen. En andra fas i utslappsminskningen intradde efter 1994 da utslappen av svaveldioxid fortsatte att minska tack vare att kraftverken borjade installera avsvavlingsutrustning. Under denna fas har framfor allt tva faktorer drivit kraftverkens insatser for att minska utslappen: Polens undertecknande av det andra svavelprotokollet, och Polens ansokan om medlemsskap i EU, vilken innebar en anpassning till EU:s miljolagstiftning. Avhandlingens sista artikel ar en jamforande studie av konverteringar av varmepannor for fjarrvarmeproduktion fran fossila branslen till trabranslen. Sex konverteringar i de baltiska landerna jamfordes med sju konverteringar i Ryssland och Tjeckien. Resultaten visar att de baltiska pannkonverteringarna ledde till minskade branslekostnader och kostnadseffektiv utslappsminskning av svaveldioxid och koldioxid. Dessutom bidrog konverteringarna till teknik- och kunskapsoverforing, minskade bransleimporten samt skapade lokala marknader for biobranslen. (Less)