Den goda resan: Turistmåltider i Sverige

Rapporten utgar fran kopplingen mellan turism och maltid. Turism och maltider ar breda begrepp som kan analyseras fran manga olika perspektiv. I detta arbete har maltiden studerats med kunskaper fran etnologi, retorik, foretagsekonomi och maltidskunskap. Begreppet turistmaltider lanseras och diskuteras utifran dessa discipliner. Mat och maltider har en betydelse for oss nar vi ar hemma och nar vi reser. Maten ar en central del av vart kulturella sammanhang, vad och hur vi ater ar ett tydligt uttrycksmedel for vilka vi ar. Samtidigt som vi haller fast vid vissa mattraditioner praglas ocksa vara matvanor av en stor foranderlighet. Turistmaltider kan darfor visa en kulturs traditioner men samtiden och de lokala livsmedlens globala motsvarighet kan ocksa vara attraktiva for dagens turister som, paverkade av den kultur de kommer ifran och den situation de befinner sig i som turist, valjer ett forhallningssatt till maten pa resan. I rapporten framhalls det darfor att lokala maltider kan utvecklas efter lokalt producerade livsmedel och efter lokala mattraditioner men att de ocksa medvetet kan skapas, inspirerade av nutid och andra kulturer, och darefter bli en del av ett resmals kultur. Rapporten beskriver aven turistmaltider utifran ett kommunikationsperspektiv, dar maltiden, likt ett tal, kan vara mer eller mindre overtygande. Detta retoriska tankesatt ar ett nytt och fruktbart satt att studera maltider. Skapande utvecklingskraft finns hos en del av turistforetag i Sveriges inland idag. Det visar sig att de har ett budskap med sina maltider - de har en tanke med vad de vill astadkomma. Andra foretag saknar av olika skal resurser for utveckling av turistmaltider, en del vet inte vad de vill astadkomma, andra har inte omedelbara mojligheter att gora vad de skulle vilja. Det finns olika slag av turistmaltider. En del ar vanliga maltider med primart syfte att tillfredsstalla ett narings- och energibehov. Andra tjanar syftet att vara lockande for turister. Dessa turistmaltider ar da ett skal varfor turisten valjer ett resmal framfor ett annat och de kan darfor anvandas som platsmarkorer i reklam och marknadsforing. Turistmaltider kan ocksa ses som attraktioner och upplevelser. En exotisk halsomaltid kan tillhora ett resmals attraktioner medan den samtidigt kan vara en estetisk upplevelse for en turist. Det som lockar turisten ar darfor inte alltid attraktionen i sig. Turistmaltiden som social och berikande handelse diskuteras med utgangspunkt i att turism i sig ar ett betydelsefullt socialt fenomen. Turistforetagarnas forhallningssatt till turistmaltiden i den egna verksamheten och till destinationsutveckling verkar ha en social betydelse for foretagarna. Att skapa lokala maltider genom att gora det lokala, inklusive det egna foretagandet, narvarande i maltiden ger turistforetagarna en riktlinje for innehallet i turistmaltiden. Destinationer kan darfor skapa sina kompetenser med olika slags kok, kok som i ett sammanhang skapar mojligheter for saval turister som producenter att utvecklas. Det geografiska omradet svenska inlandet beskrivs med utgangspunkt fran Inlandsvagen. Bygderna som vagen passerar igenom presenteras liksom hur turismen och turistmaltiderna gestaltar sig. Det konstateras att det turistiska utbudet kannetecknas av en splittrande mangfald och att Inlandsvagen idag saknar en identitet som resled. I reklam anvands idag mat och maltider som forsaljningsargument framst av enskilda boendeanlaggningar. Destinationernas mat- och maltidsutbud far sallan ett eget utrymme, och utbudet anvands inte som imageskapande for resmal langs Inlandsvagen. I rapporten beskrivs turistforetag i olika omraden i det svenska inlandet med avseende pa turistmaltider. Projektgruppen har, utifran flertalet diskussioner med olika foretagare om vad de kan gora, sammanstallt konkreta forslag for hur de olika verksamheterna kan utveckla sina turistmaltider. En modell for utveckling och analys av turistmaltider som attraktioner ar en del av rapportens avslutning. Modellens konkreta forslag kan forhoppningsvis leda lasarens egna tankar vidare. Nagra personliga reflektioner over relationen mellan turistmaltiden som attraktion och upplevelse finns ocksa i slutkapitlet. En fortsatt forskning om de turistvarden som finns i turistmaltider som attraktioner och de som finns i turistmaltider som upplevelser foreslas. Andra forskningsfragor varda att aktualisera ar organisation av och kring attraktioner samt av och kring upplevelser. Just begreppet upplevelser har blivit ett framtradande ord inom turism och maltider samtidigt som forskningen inom dessa vetenskaper hellre inriktat sig pa attraktionens och maltidens konkreta innehall an upplevelsens innehall.