Brun gräsfjärils, Coenonympha heros, sista lokaler i Skåne – vilka dagfjärilsarter finns där idag?

Varfor forsvinner Brun grasfjaril och andra fjarilar? Manga fjarilar minskar idag pa grund av att deras livsmiljoer blir alltmer sallsynta, till exempel da angsmarker planteras igen med barrtrad. Darfor har manga arter blivit hotade och kan komma att forsvinna inom en snar framtid. Genom att studera de fjarilar som annu inte har blivit utrotade kan man stoppa utrotningen. Vi maste hejda forlusten av fjarilar nu innan det ar for sent och vi inte har nagra fjarilar kvar. De naturliga angarna har minskat drastiskt de senaste 100 aren med en acceleration sen 1950-talet. Manga fjarilar ar beroende av grasmarker och minskar i takt med att deras habitat forsvinner. De fa angar som ar kvar ar starkt fragmenterade. Brun grasfjaril Brun grasfjaril, Coenonympha hero, ar en av Sveriges minsta fjarilsarter och ar en av de fjarilar som minskar till foljd av igenplanteringen av angsmarker. Den flyger i hogt gras eftersom den ar dalig pa att flyga dar det blaser och flyger inte heller nagra langre strackor. Den trivs pa skogsangar som fortfarande finns kvar i Varmland dar den annu har starka populationer. Forr kunde Brun grasfjaril hittas pa manga platser i sodra och mellersta Sverige men i och med att skogsangarna minskat forsvann arten helt fran Skane och har inte aterfunnits efter 1990-talet. Idag ar arten fridlyst och ar med pa rodlistan som nara hotad (NT). Eftersom det senaste omradet i Skane dar arten hittades var Rugerup-Vatserod i Hoors kommun, nara dar jag har haft min uppvaxt, blev detta omrade darfor fokus for inventeringen. For komplettering inventerades flera aldre lokaler for brun grasfjaril i Skane och ett antal i det nuvarande karnomradet i Varmland. Inventeringen gjordes nar det var soligt vader eller nar temperaturen oversteg 17 grader och nar det inte blaste mycket. Under sjalva inventeringen valdes 17 olika omraden som vart och ett inventerades som en yta runt en bestamd mittpunkt. Ett artonde omrade var storre och dar valdes att inventera som en slinga istallet for en punkt. Slingan var 1 kilometer lang och inventerades under lugn promenadtakt 2,5 meter at hoger och vanster, 5 meter ovanfor och 5 meter framfor observatoren. Samtliga dagfjarilar och bastardsvarmare pa punktlokalerna och langs slingan artbestamdes sa langt som mojligt och raknades. Resultatet visade att Brun grasfjaril inte fanns kvar i det sista omradet i Skane och hittades inte heller pa nagon annan skansk lokal. Vanligtvis finns den i Varmland vid den tid jag besokte lokalerna dar men det var en for varm och torr sommar sa arten hade redan slutat flyga for 2018. Daremot upptacktes andra rodlistade arter vilket ar till stor vikt for att dokumentera hur viktigt ett omrade ar att behalla. Totalt hittades 2163 fjarilar av 39 arter och 6 av dessa ar rodlistade. Eftersom omradet Rugerup-Vatserod i Skane var fokus i inventeringen inventerades detta med ett antal besok over hela flygperioden for Brun grasfjaril. Resultatet av den undersokningen visade att antalet fjarilar okade med tiden pa tva av lokalerna och minskade pa den tredje. De okade allt eftersom sommaren gick pa de tva forsta lokalerna dar de hade tillgang pa vatten. Att de minskade pa den tredje lokalen beror troligen pa att sommaren 2018 var en varm och torr sommar och de arterna pa denna lokalen hade tillgang till vatten fran ett dike de forsta veckorna men att diket torkade senare ut. Det spelade stor roll hur habitatet sag ut och de storre omradena med hogt gras och mycket orter hyste fler arter av fjarilar och fler rodlistade arter jamfort med de omraden som inte hade denna karaktar. Det var aven fler fjarilar i Varmland an i Skane men detta kan bero pa att Varmland inventerades efter Skane och i mitten av sommaren da fler arter flyger samtidigt. Vid det har laget har du nog forstatt att slutsatsen av resultaten ar att det ar viktigt att behalla de naturliga angsmarkerna dit manga fjarilar ar knutna och inte plantera med barrtrad. Resultatet kan anvandas for att for att bevara andra arter som ar knutna till dessa typer av habitat och minska forlusten av de hotade arterna. Jag kan inte tanka mig en varld utan fjarilar, kan du? Examensarbete for Kandidatexamen i Biologi 15 hp 2018 Biologiska institutionen, Lunds universitet Handledare: Lars Pettersson Handledares avdelning: Biodiversitet, Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)