Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter

Trad och andra vaxter ar viktiga for en rad andra arter, dar gran, tall och ek vardera hyser omkring 1 000 arter av svampar, lavar, mossor och ryggradslosa djur. Aven mindre vaxter hyser manga arter, exempelvis blabar med narmare 100. Denna rapport analyserar vardvaxtberoenden for svenska trad och andra vaxter i syfte att peka ut de som ar sarskilt viktiga. Sentida tradskadegorare, som alm- och askskottsjukan, paverkar ett stort antal arter utover sjalva traden. Klimatforandringar och okad handel riskerar att leda till att fler allvarliga vaxtskadegorare nar Sverige. Miljoer med en mangfald av tradarter och andra vaxter innebar oftast en mycket stor rikedom av anknutna arter, varav flera ar viktiga for att uppratthalla ekosystemtjanster av olika slag. Invasiva vaxtarter har ofta fa arter knutna till sig, nagot som sannolikt bidrar till att de snabbt kan spridas i landskapet. Rapportens innehall ar hogaktuellt och viktigt for svensk natur- och miljovard. Karlvaxterna utgor naringsbasen for nastan allt liv pa land. Manga organismer ar mer eller mindre specialiserade och beroende av enskilda vaxtarter eller vaxtslakten. Om dessa vardvaxter minskar kraftigt eller till och med forsvinner, vilket nu sker med almar och ask till foljd av invasiva tradskade gorare, riskerar manga vardberoende arter att drabbas starkt eller helt forsvinna genom sa kallat samutdoende. Denna rapport har tillkommit for att oka forstaelsen for betydelsen av olika vaxter som vardar for en stor del av var biologiska mangfald, med fokus pa vedartade vaxter. Under 2015–2017 klassades vardvaxter for arter knutna till vaxter, sarskilt till vedartade vaxter i ArtDatabankens artfaktadatabas, utifran tillganglig kunskap i litteratur och hos experter. Totalt finns nu ca 10 500 arter med vardvaxtklassning i Artfakta (http://artfakta.artdatabanken.se/). Varje vardberoende art klassades utifran vilken betydelse enskilda vardvaxter har for den, hur den vardberoende artens relation ser ut till vardvaxten och vilken vaxtdel samt vilket stadium i vardvaxtens livscykel som nyttjas. Resultaten av klassningarna redovisas per organismgrupp och vaxtslakte eller -art, andelen rodlistade arter samt hur antalet vardberoende arter och deras grad av specialisering varierar med vardvaxternas utbredning och mangd, historik i Sverige och livslangd. Arter knutna till olika tradslag ar redan idag sokbara i Artfakta. Framover kommer aven arter knutna till andra arter an trad att vara sokbara. Generellt ar de flesta inhemska trad viktiga for ett stort antal vardberoende arter i Sverige. Gran utmarker sig som viktig for flest arter (1 100), foljd av tall (920), ekar (880), bjorkar (810), viden (640), bok (640) och popplar (framst asp; 630). Svampar (2 500 arter), fjarilar (2 300), skalbaggar (2 200), halvvingar (1 200), steklar (800), lavar (600) och tvavingar (300) ar de organismgrupper inom vilka flest arter har vardvaxtklassats. Antalet vardberoende arter pa en viss vaxt forklaras till stor del av hur vanlig vaxten ar, hur gammal en vardindivid kan bli, och hur lange vaxten har funnits i landet. Graden av vardvaxtspecificitet hos de vardberoende arterna forklaras av vilka delar av vardvaxten som nyttjas. Arter som nyttjar mjuka vaxtdelar (t.ex. blad och finrotter) ar mer specialiserade an arter som nyttjar ved och bark av levande vedartade vaxter, och minst specialiserade ar de arter som nyttjar dod ved. Pa motsvarande satt faller graden av specialisering pa en viss vardvaxt i ordningen: orter och stravaxter (50–80 % av de vardberoende arterna ar specialiserade pa ett vaxtslakte) > buskar och ris (30–70 %) > barrtrad (30–60 %) > lovtrad (20–50 %). Hos almar och ask ar drygt 50 % av de vardberoende arterna (varav manga lavar och mossor) rodlistade, vilket delvis forklaras av att traden sjalva ar rodlistade. Aven bok, ekar, lind, gran och hassel hyser manga rodlistade arter (30–40% av arterna knutna till dessa ar rodlistade). De rodlistade vardberoende arterna ar inte jamnt fordelade over vardvaxternas utbredningsomraden utan ofta koncentrerade till vissa omraden. Gran, tall, bjorkar och viden har hyser flest rodlistade arter i norra Sverige och de sydliga tradslagen (ekar, bok, almar och ask) i Skane och Vastergotlands lan. Utover traden ar flera arter eller slakten av buskar, ris, orter, halvgras och gras viktiga for manga arter. Flest arter hyser prunusar (130 arter; sarskilt slan), starrar (119), odonslaktet (118; framst blabar och odon), malorter (87; sarskilt faltmalort), rosor (77), rubusar (75) och rollikor (61). Slutsatsen av rapporten ar att en mangfald av vaxtarter i olika stadier bidrar till en hog artrikedom av vardberoende arter. Miljoer som solbelysta bryn med manga arter av buskar och lovtrad, flerskiktade blandskogar samt artrika grasmarker med en del buskar och trad ar viktiga livsmiljoer for manga arter. Alternativa nyttjanden av skogen, och alternativa skogsbruksformer som gynnar forekomst av fler trad-, busk- och andra vaxtarter i flerskiktade och olikaldriga bestand, leder till att atskilliga vardberoende arter i sin tur gynnas. Artrika skogsekosystem bor dessutom leda till hogre motstandskraft mot klimatforandringar och andra katastrofer, sa att skogens ekosystemtjanster kan uppratthallas. Manga rodlistade arter ar knutna till grova gamla trad, vilket innebar att atgardsp met for sarskilt skyddsvarda trad fyller en viktig funktion. For att undvika samutdoenden bor man: 1. motverka att nya invasiva tradskadegorare kommer in i landet 2. bekampa och begransa skadeutbrotten om och nar det ar mojligt (som med almsjukan pa Gotland), 3. anpassa skotseln efter radande kunskapslage, och 4. att inom Sverige eller i samarbete med andra lander arbeta med att ta fram resistenta genotyper av berorda arter. Det ar ocksa viktigt att det finns en bred beredskap i samhallet (lagstiftning, ansvarsfordelning och resurser) for att snabbt ta fram kunskap om och atgardsplaner for att forhindra spridning av nya invasiva skadegorare.