Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård

Forskningen visar att skolgardar och forskolegardar fyller manga viktiga funktioner, dar tillracklig yta ar en grundforutsattning for att kunna skapa och bibehalla kvalitet. Den har rapporten undersoker vilken forskningslitteratur som finns om storlek pa friytor kopplat till barns lek, larande och halsa, om matten kan preciseras beroende pa barns alder, konstillhorighet eller funktionsvariation, samt placeringens och gestaltningens roll i sakerstallandet av utemiljoers kvalitet. Mycket behover rymmas for att dessa ytor ska kunna framja barns halsosamma utveckling, samt bidra till skolverksamhet och lokalsamhalle. Men varje skolgards kontext ar ocksa unik, dar manga olika faktorer spelar roll. Trots omfattande forskning om skolgardar har studier ofta svart att fa med komplexiteten kring hur yta som grundforutsattning kan kopplas till olika funktioner. Forskning pekar ut ytstorlekens betydelse for fysisk aktivitet hos barn, ibland kopplat till andra funktioner eller kvaliteter, men sallan till barns mojlighet att interagera med och uppleva vegetation och grona miljoer, har forstatt som naturkontakt, eller till skolgardslandskapet som helhet med dess gestaltning, innehall och verksamhet. Det finns gott forskningsstod for skolgardens stora betydelse for barns halsosamma utveckling, samt till stor del dess varde for skolverksamhet och lokalsamhalle, men inte tillrackligt mycket systematiska ron for att tydliga gransvarden for ytstorlekar ska kunna sattas. En sammantagen bild av forskningen visar dock att ytstorlekar har stor betydelse, eftersom de kravs for att rymma en gestaltning med en mangd olika typer av platser och element som tillsammans skapar god funktion. Tre grundlaggande kvaliteter i skolgardens landskap ar i det som framjar barns fysiska aktivitet (bland annat ytstorlek, losa lekobjekt, fast lekutrustning, dynamik i gestaltningen, slingrande gangar, hardgjorda ytor, sportytor, varierad topografi, vegetation), det som framjar naturkontakt kopplat till larande, lek och aterhamtning (bland annat trad, natur, vegetation, odling) samt det som stodjer socialt liv (bland annat grona, varierade miljoer, losa lekobjekt, fasta lekutrustning, inkluderande gestaltningsinslag). Skolgardar pa over 10 000 kvm och forskolegardar pa over 6 000 kvm tycks ha sarskilt goda forutsattningar att rymma alla dessa funktioner. Alltfor sma ytor begransar leken och aktiviteten och kan ge upphov till problem sasom aggressivt eller undvikande beteende hos barn, lag fysisk aktivitet och fetma. Trangsel gor det dessutom svart att uppna god social samvaro, med plats for barn med olika alder, konstillhorighet och funktionsvariation. Sma ytor riskerar dessutom att innebara slitage som forsamrar utemiljons kvalitet och minskar barns naturkontakt. Yngre barn, i forskola och skolans yngre arskurser, ar sarskilt beroende av bade stora ytor och naturkontakt, medan aldre barn dessutom ar beroende av att ytor for moten, fysisk aktivitet och naturkontakt bildar en valfungerande helhet genom en god gestaltning.