Mandelblom, kattfot och blå viol i urban miljö

Arealen slatterangar har minskat i takt med att jordbruket rationaliserats vilket ocksa lett till att angens flora, och den fauna som ar kopplad till den, minskat och i vissa fall ar hotad (Borgstrom, Ahrne & Johansson, 2018). Genom en litteraturstudie undersoker detta arbete hur angar i tatbebyggd miljo kan kompensera for forlusten av biologisk mangfald i jordbrukslandskapet. Fragestallningarna undersoker vilka funktioner stadsangar kan bidra med i jamforelse med konventionellt klippt grasmatta. Vidare studeras vad som bor beaktas vid lokalisering av stadsangar samt hur de kan anlaggas och skotas for att optimera dess varden bade ekologiskt och rekreativt. Litteraturstudien och intervju med Angelholms kommuns parkingenjor ligger till grund for arbetets andra del, ett gestaltningsforslag i bostadsomradet Pomona, Angelholms kommun. Gestaltningsforslaget fokuserar pa att utreda bast lampad skotsel- och anlaggningsmetod utifran platsens forutsattningar och angens malsattning. Arbetets resultat visar att platsens anvandning, standort och mojlighet till lamplig skotsel ar faktorer som bor utredas innan en ang anlaggs. Skotselteknik och slattertidpunkt ar av stor vikt for att optimera de ekologiska vardena. For varje ang bor en specifik malsattning bestammas och skotsel, artval med mera utga fran det uppsatta malet. Resultatet visar att stadsangar kan bidra med okade ekologiska och rekreativa varden i urbana miljoer jamfort med konventionellt klippt grasmatta. Konventionella grasmattor kan dock bidra med andra varden. Med valplanerad skotsel av angen kan skotselkostnaderna minska i jamforelse med konventionell grasmatta. Lamplig maskinpark och god mojlighet for deponi ar faktorer som paverkar skotselns resultat och ekonomi. Alla platser och projekt ar unika och det gar inte att faststalla att stadsangar ger hogre varden an konventionellt klippt grasmatta ur alla aspekter i alla situationer. Stadsangar och konventionellt klippt grasmatta bor dock inte konkurrera med varandra utan komplettera varandra. En aterkommande slutsats i arbetet har varit att det inte finns nagon universell basta anlaggnings- eller skotselmetod, och att angens malsattning bor satta ramarna.