Evolutionary Resolutions of Conflicts with Mates and Offspring

Popular Abstract in Swedish Evolutionsteorin sager att de anpassningar som leder till en okad mangd ungar och attlingar i senare led kommer att sorteras fram av det naturliga urvalet. Det ar dock inte alltid sa sjalvklart vad som kommer att gynnas av selektionen. Ofta far hanar mer avkomma om de parar sig med manga honor, i stort sett oavsett hur de uppnar detta. Hanliga anpassningar for detta andamal ar ocksa vanliga i naturen. Dessa anpassningar kan a andra sidan vara negativa for honorna som kanske inte far hjalp med att foda upp ungarna. Honor som kan forhindra sin partner att locka till sig andra honor gynnas da av det naturliga urvalet. Detta skulle ju vara helt pa tvars mot det som gynnar hanarna, och man sager da att det finns en evolutionar konflikt mellan konen vad galler antalet honor per hane. Pa liknande satt finns det en evolutionar konflikt mellan foraldrar och ungar med avseende pa hur mycket resurser en unge ska fa. Denna avhandling ar inriktad pa att studera teorin for evolutionara konfliktsituationer av detta slag, och forutsaga vart den evolutionara processen leder. Jag studerade det marina kraftdjuret Idothea baltica. I likhet med vad som ar fallet hos manga andra kraftdjur kan hos denna art parning ske bara nar honan just har omsat skal och det yttre skelettet fortfarande ar mjukt. Darfor forsoker hanarna halla fast i en hona om de marker att hon snart ska omsa skinn. Nar hanarna pa detta satt grabbar tag i en hona blir det ofta en kamp mellan konen dar honan sparkar valdsamt for att komma loss. Det visade sig att de mest intensiva kamperna forekom i ett tidsfonster som borjade ca fem dagar innan, och slutade ca tva dagar innan honans omsning. For att forsta rationaliteten bakom detta monster formulerade vi en spelteoretisk modell som forutsade aggressionen utifran kostnader for bada kon for att vinna eller forlora och kostnader for aggression. En stor del av avhandlingen behandlar teoretiska aspekter av generella konflikter. Jag visar att de egenskaper som anvands for att komma over den andra sidans motstand ofta kan vara foremal for evolutionara ”kapprustningar” som hejdas forst nar de fysiologiska kostnaderna blir for hoga. Okade kostnader kan i vissa fall ocksa leda till en ”kompromisslosning”. Jag fann ocksa att hur en konflikt loses kan fa konsekvenser for hur orelaterade egenskapers utvecklas. Om bada foraldrarna hjalps at med omvardnaden av ungarna mojliggor detta till exempel en hogre kullstorlek. Omvant betyder hog kullstorlek att hanens insats blir helt oundganglig. Hos guldaggsbararskinnbaggen Phyllomorpha laciniata lagger honorna sina agg pa uppvaktande hanar. Vi tolkade detta beteende sa att det forekommer ett spel mellan konen. Honor parar sig valdigt ofta, sa det finns en poang for hanarna att narma sig och uppvakta honor. Honorna kan utnyttja detta och lagga agg pa ryggen av den uppvaktande hanen som bor acceptera detta om det okar sannolikheten for parning. Om honor aldrig parade sig borde enligt modellen hanarna heller inte acceptera att bara pa aggen. Vaxters fron innehaller naring som grodden behover initialt. Mangden naring ar foremal for konflikt mellan moderplanta och fro. Den optimala mangden ar hogre for froet an for moderplantan och jag visar hur optima for bada parter forandras beroende pa blandningen av faderskapet, d.v.s. om manga pollenforaldrar befruktar en vaxt. Hos de flesta vaxter har karnan i naringscellerna mycket mer genetiskt material fran moderplantan an fran pollenet. Jag visar i avhandlingen att detta forhallande betyder att naringsmangden i froet bor ligga narmare vad som ar optimalt for moderplantan. (Less)