Utveckling av en modell för bärighetsklassificering av skogsmark

Korskador pa skogsmark ar nagonting som skogsnaringen arbetar for att minska. Till sin hjalp brukar traditionellt en manuell klassning av grundforhallanden, ytstruktur och lutning (GYL-klassningen) anvandas for att beskriva forhallandena pa en trakt. Den femgradiga skalan for grundforhallande vager da samman jordart, markfuktighet, m.m. for att beskriva markens barighet. Sedan en tid tillbaka har dock aven markfuktighetskartor introducerats. Dessa bygger pa den nya hojdmodellen, framtagen av Lantmateriet genom flygburen laserskanning och kan ge detaljerade uppgifter om markfuktigheten. Markfuktigheten ar dock endast en del i vad som avgor markens barighet da aven bl.a. jordarten har stor paverkan. I denna studie undersoks om markfuktighetskartor kan kombineras med jordartskartan for att skapa kartor som battre beskriver markens barighet. I studien samlades uppgifter om jordart, markfuktighetsklass och dikning in vid 350 punkter i falt. Inventeringen gjordes pa hyggen gjorda av skogsagarforeningen Sodra och lag inom deras verksamhetsomraden Vaxjo och Vimmerby. Utifran inventerade varden klassades grundforhallandet (barigheten) vid punkterna. Jordartskartans klasser och markfuktighetskartans kontinuerliga varden klassades om for att pa basta mojliga satt stamma overens med faltinventeringen och parades ihop med data de faltmatta vardena. Klassificeringen gjordes manuellt for jordartskartan och genom k-Nearest Neighbour (k-NN) for markfuktighetskartan. Markfuktighetskartan kombinerades sedan med den tolkade jordartskartan for att fa en klassning av barigheten. Markfuktighetskartan klassades aven genom k-NN for att stamma overens med barigheten. Dessa olika klassningar jamfordes sedan sinsemellan och med den faltinventerade barighetsklassningen. Studien visar att i de omraden dar jordartskartan finns i skala 1:50 000, vilket ar ca 58 % av Sodras areal okar markfuktighetskartans formaga att klassa barigheten fran 35 % till 63 % om jordartskartan inkluderas i klassningen. I omraden dar jordartskartan finns i skala 1:100 000 forsamras dock klassningen fran 42 % till 33 % om jordartskaran inkluderas. Anledningen till detta ar jordartskartans bristande formaga att hitta mindre torvmarksflackar i den grovre skalan. Den enda information som hamtas ur jordartskartan ar da uppgifter om ifall marken ar torv- eller fastmark. Jordartskartan anses i ovrigt ha en for dalig upplosning for att gora en mer detaljerad klassning. Slutsatsen ar darfor att; ifall information om torvmark laggs till markfuktighetskartan skulle sambandet till barighet kunna forbattras, atminstone dar jordartskartan finns i skala 1:50 000.