Hantering och lastning av nöt på gården

There is present a lot of focus on animal welfare issues during transport and the related loading and unloading of animals. This thesis is a field study investigating the present situation of beef and dairy farms in Sweden. The predominant reasons stressing cattle when transported to abattoirs are when they are loaded and unloaded on the trucks. The aim of this thesis is to improve the handling and the loading facilities to facilitate the handling and reduce the stress for the animals as well as the personnel. The field study was done by travelling together with the transports from the farm to the abattoir in Uppsala. Three trucks where used and about 60 farms were visited January to March 2003. The loading of 220 cattle were registered. Following were registered at each farm; loose or tied up cattle, floor, type and amount of litter on the alley floors, gates and other aid to direct the animals, noise and light conditions the angle of the loading ramp, material in ramp, and animal behaviour, especially slipping. The absolutely main reason why cattle balk is the appearance of the floor in the alleys. Very few farms used litter in the alleys where the animals should walk to the loading ramp. Many cattle slipped or balked on the floors who where too slippery or appeared uncommonly. Another main reason why the cattle stopped or balked if been tied up was that the animal was forced to jump over the dung channel and then slipped when landing on the other side. All animals from farms with tied up dairy cows were loaded directly from the ground outside the building without anything to reduce the angle of the loading ramp to the truck. All farms with specialised beef production held their animals loose in pens with slatted floor or deep bedding. However only 25 % of those farms had specially loading facility. Cattle walk towards lighter illuminated areas, they don't want to go into dark areas. The light conditions in the buildings and the truck can be used to make the loading easier. The truck and the alleys to the truck should be brighter illuminated than the box. In that way the cattle always walk towards brighter illuminated areas. Conclusions and recommendations: The angle of the loading ramp or loading stairs should not exceed 20 degrees and not 0 degrees. Reducing the loading angle closer to 0 than 20 degrees will make the loading easier. An easy way to prevent the cattle from jumping over the dung channel would be to bridge over the dung channel and then hide the bridge by litter. All alleys should be littered one or two days before the transport of the cattle. The litter then will be a little bit wet and get stuck to the floor and in that way give the cattle a good grip. SAMMANFATTNING En stor anledning till att notkreatur stressas upp pa sin vag till slakt eller vid hantering ar lastning och lossning. Om det med enkla medel gar att sanka stressen for djuren vid lastning bor detta goras. Inga tidigare studier har i Sverige genomforts angaende hur och for vad djuren reagerar vid lastning. Malsattningen med detta arbete ar att dels sammanfatta vilka anordningar och utrustning som anvands pa gardarna och vad som kan goras for att forbattra forhallandena vid hantering och lastning och dels hur man ska planera och bygga nya stallar for att minimera stressen vid hantering eller lastning. Det finns inte manga litteraturreferenser som behandlar lastning av not. Den litteratur som finns visar att det finns vissa viktiga saker att tanka pa for att minska stressen vid lastning. Att beakta ar: ljud, ljus, golv, golvbelaggning, rorelser, fargsattning och rampvinkel. Ljudnivan bor hallas lag. Skrammel fran grindar, pysande fran hydraulpumpar eller skrik och rop bor hallas pa ett minimum. Alla ljud som djuren inte ar vana vid bidrar till att stressa upp dem i onodan. Ljuset bor vara lika overallt eller sadant sa att djuren gar mot ljusare omraden. Inget blandande ljus direkt mot djuren far forekomma. Helst ska ljuset vara sadant sa att det inte bildas skuggor dar djuren ska ga. Golvet ska vara halkfritt. Detta kan astadkommas genom att gjuta i fyrkants- eller hexagonmonster eller genom att lagga pa nagot ytskikt eller lager av stro t.ex. halm eller span eller motsvarande material som ger bra faste. Detta material ska vara samma fran box till bil. Helst ska det inte finnas nagon form av hinder i golvet som t.ex. trosklar eller golvbrunnar. Personalen skall inte anvanda onodiga eller haftiga rorelser i narheten av djuren. Alla rorelser bor vara genomtankta och menade att styra djuren at ratt hall. Fargsattningen bor vara samma fran box till bil. Helst ska vaggar och golv inte byta farg da detta kan fa djuren att rygga. Vinkel pa bilens lastningsramp, rampvinkeln, ska inte overstiga 20 grader. Man kan istallet for ramp aven tanka sig att bygga en trappa. Studien genomfordes genom att aka med ordinarie transporter till slakt. Tre olika bilar i Uppsalaregionen anvandes for att kunna studera fler transporter pa kort tid. Foljande noterades vid varje lastning: antal djur/gard, ras, alder, uppbundna eller losgaende djur, vaggmaterial, golvmaterial, eventuell lastningsramp eller kaj och vad den bestod av, rampvinkel, hur stor andel av djuren som halkade och hur stor andel som halkade omkull. 60 gardar besoktes och lastning av drygt 220 djur studerades. Urvalet av gardar var helt slumpmassigt da meningen med studien var att kartlagga hur situationen var vintern 2002- 2003 da studien genomfordes. Ca 16% av gardarna hade nagon anordning for att underlatta lastning. De flesta mjolkkor lastades direkt fran mark, utan nagonting for att minska rampvinkeln. Den enskilt viktigaste faktorn for att djuren ska ga sjalvmant ar att de har faste for klovarna. Detta medfor att det ar viktigt att golven fungerar som de ska och om det inte gor det att man vet hur man ska gora nagot at dem. Det finns bade dyra och billiga metoder for att forbattra ett gjutet golv. Billiga och ofta val fungerande metoder ar att stro med halm eller span en eller ett par dagar innan flytten sa att stromaterialet far suga at sig lite fukt och fa faste mot underlaget. Man kan ocksa grusa gangarna lite for att forbattra fastet. Dyrare metoder ar att frasa nytt monster i slitna golv eller lagga pa ett lager med material som forbattrar fastet for klovarna t.ex. gjutasfalt eller epoxymassa. I nya stallar kan man gora monster i betongen fran borjan genom att t.ex. borsta ytan med kvast eller trycka monster med armeringsnat eller med peciella s valtar. Dessa monster ger oftast ett mycket bra faste at djuren. Den absolut storsta anledningen till att djur halkade eller halkade omkull var att godselrannan bakom uppbundna djur inte var overtackt. Detta ledde till att djuren forst ryggade och sen hoppade over rannan for att sedan inte fa faste med klovarna pa det blanka betonggolvet pa andra sidan godselrannan. Darfor ar det mycket viktigt ar att tacka rannan bakom det djur som skall flyttas med t.ex. kalvningsbrygga eller liknande. Ett satt att fa djuren att ga dit man vill ar att utnyttja ljuset. Notkreatur gar mer garna mot platser som ar battre upplysta jamfort med dar dom befinner sig. Detta beteende gar att utnyttja genom att t.ex. lata nattbelysningen vara pa den dag djuren ska hamtas och pa detta satt skapa en ljus utgang for djuren att ga mot. Djurutrymmet i bilen skall vara ljust upplyst utan att blanda djuren. I de flesta fall ar belysningen i bilarna tillracklig, men det finns tillfallen da det skulle kunna behovas battre belysning. T.ex. ljusa dagar pa varen da det blir stor skillnad mellan belysningen inomhus och ljuset ute. Ingangen till transporten kan da upplevas som mork. Gamla stallar med uppbundna djur innebar i allmanhet inget stort problem da djuren lastas bundna i grimma vilket medfor att transportoren ofta har bra kontroll pa var djuren ar och vad de gor. Ur arbetsmiljosynpunkt ar det dock dessa stallar som ar de samsta da transportoren ofta far ta emot mycket stryk i axlar och armar av djur som knycker med huvudet eller pa annat satt drar i repet till grimman. Det basta vore om alla djur kunde lastas losa och drivas upp pa bilen. I stallar med losgaende djur bor det finnas losa grindar som gor att djuren har en klar gang att folja och personer som handskas med djuren har nagot mellan djuren och sig eller kan komma undan bakom nagot. Losa grindar gor aven att det gar bra att anpassa utlastningsgangen till lastbilen. Helst ska det ocksa finnas en dockningsenhet for lastbilen med en forhojning av golvet eller en lastkaj. Genom att minska lastningsrampens vinkel blir det lattare for djuren att ga upp pa bilen. Lastningsrampens vinkel skall vara hogst 20 grader och aldrig mindre an 0 grader. Som slutsatser kan namnas att viktigaste faktorn for att djuren sjalvmant ska ga ar att golvet ger ett bra faste. Darefter kommer utan inbordes ordning; rampvinkel, ljus, ljud, tydlig drivgang, drivhjalpmedel och hantering. Att ranka dessa inbordes gar inte da de paverkar varandra och att det darfor kan vara svart att skilja ut den specifika orsaken till att djuren ryggar, ofta ar det flera samverkande orsaker.