Är det lönsamt med Lean

Manga av de svenska lantbruksforetagarna anser att deras lonsamhet ar dalig (Swedbank och sparbankerna och LRF Konsult, 2015) Lean har funnits under en lang tid och bidragit med att oka konkurrenskraften i foretag inom tillverkning och tjanstesektorn samt att nagra betydelsefulla nyckeltal paverkas positivt (Losonci & Demeter, 2013). Lean har aven visat sig ge battre resultat pa fem av tio nyckeltal pa svenska gardar som aktivt arbetat med att implementera Lean (Andersson et al, 2016). Denna studie undersoker i vilken utstrackning lantbrukare anvander sig av Lean som arbetssatt och om det leder till en storre upplevd lonsamhet. Lean ar ett brett omrade och i litteraturstudien beskriver vi mer om de olika delarna inom Lean. Vi gor aven en begreppsmassig beskrivning av termerna lonsamhet, identitet, enkatundersokning, regressionsanalys, multiregressionsanalys och faktoranalys. Studien baseras pa data som ar insamlad i forskningsstudien ”Benchmark for successful business management” dar vi anvant oss av 62 av de 144 fragorna som ingick i enkaten. Metoden i studien har analyserats och diskuterats. Analyserna har skett genom faktoranalys och multiregressionsanalys med syftet att utlasa om det finns nagon koppling mellan Lean i foretagsledningen och upplevd lonsamhet pa svenska gardar. I denna studie har vi sett att det finns gardar runt om i Sverige som leder sina foretag enligt delar av Leans principer. Vi identifierade tva faktorer (systematiskt arbetsatt & deltagande ledarskap) som leder till en battre lonsamhet om de integreras i foretagets ledarskap. Vi ser aven att en stark identitet som foretagare eller lantbrukare ger en battre upplevd lonsamhet, och vi kunde se att oavsett vilken av dessa tva identiteter en lantbrukare forknippar sig med, kan ett arbetssatt enligt Lean ge battre lonsamhet. Vart arbete bidrar till att utveckla radgivningen till de lantbruksforetag som vill arbeta med Lean genom att peka pa tva viktiga omraden inom Lean-konceptet som kan bidra till okad lonsamhet. Vi kan pavisa vikten av att radgivningen till foretagsledarna maste anpassas till individen och att radgivningen bor ta hansyn till lantbrukarnas identitet. I var studie var en stark identitet som lantbrukare i storre utstrackning kopplad till lonsamhet an en identitet som foretagare.