Läsning - en ständig utveckling

Syfte med vart examensarbete ar att undersoka hur larare sager att de arbetar med elever som kan lasa vid skolstarten. Hur sager larare att de ger dessa elever mojlighet att utvecklas utifran sin formaga? Var studie utgar ifran ett sociokulturellt perspektiv pa larande som havdar att vi lar oss i sociala sammanhang och kommunikation och interaktion mellan manniskor ar viktig (Saljo, 2014). Var studie har genomforts med bade en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden genomfordes i form av fem semistrukturerade intervjuer (se bilaga 1) pa tre olika skolor och den kvantitativa metoden i form av en enkatundersokning (se bilaga 2) via internet som 25 personer tog del av. Resultatet visar att merparten av lararna i materialet samarbetar med kollegorna fran forskoleklassen innan eleverna borjar i arskurs 1, men fa ar personligen inne i forskoleklassen under varterminen och kontrollerar elevernas lasformaga. Vanligt ar att gora olika lastester av elevernas lasformaga vid skolstart i arskurs 1. For att anpassa undervisningen i arskurs 1 utifran elevernas olika lasformaga, anvander merparten av lararna varierade laromedel med olika formodade svarighetsgrader. Resultatet visar att lararna i materialet har gemensamma genomgangar med hela elevgruppen och darefter far eleverna individanpassade uppgifter. De elever som redan kan lasa ar ofta narvarande pa gemensamma genomgangar gallande bokstavsinlarning och att forma bokstaver. Nar det galler att utmana elever var aven har svaren fran lararna i intervjun och fran enkaterna likartade. Det framgar att om en elev har knackt laskoden innebar inte det automatiskt att han/hon forstar innehallet av det lasta eller kan fora en diskussion kring innehallet. Slutligen visar resultatet att lararna tror pa och stravar efter en undervisning dar eleverna lar tillsammans och elever med olika starka formagor lar och utmanar varandra i helklass, mindre grupper eller par.