Nu ska alltid vara bra - En intervjustudie om formativ bedömning i träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program

Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedomda utifran styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning nar det galler kunskapsbedomning av elever i grundsarskolor och gymnasiesarskolor. I svenska laroplaner betonas det att formativ bedomning ska anvandas som ett aktivt redskap for att forma undervisningen. I foreliggande studie vill vi belysa hur nagra pedagoger arbetar med formativ bedomning. Studiens inriktning ar mot elevgruppen med grav utvecklingsstorning och omfattande funktionshinder, i grundsarskolan inriktning traningsskolan och gymnasiesarskolans individuella program. Syftet ar att bidra med kunskap om formativ bedomning inom grundsarskolan med inriktning traningsskolan samt gymnasiesarskolans individuella program. Foreliggande studie beskriver, tolkar och forstar nagra pedagogers uppfattning om mojligheter och hinder att utfora formativ bedomning i de aktuella elevgrupperna. Fragestallningar ror foljande omraden: • Resurser och redskap pa individniva. • Tydliggorande av bedomning pa gruppniva, • Ansvarsfordelning pa organisationsniva. Var teoretiska ram utgar fran det sociokulturella perspektivet, dar hela systemet kring larandet ar i fokus. Dysthe (2003) papekar att alla delar i skolsystemet medverkar och samverkar med varandra. Alla delar innefattar varje elev, personal och skolans organisation. Genom halvstrukturerade intervjuer, forlagda till pedagogernas arbetsplats har data samlats in. Intervjuerna har transkriberats och tolkats med en hermeneutisk och kvalitativ inriktning. Av resultatet fran de skolor som ar representerade i studien, kunde vi se att det anvandes manga olika kombinationer av bedomningsredskap. Foto och delvis film anvandes for att konkretisera den formativa bedomningen. Nagra skolor hade utarbetat olika bedomningsmallar, som anvandes lokalt pa skolan de var verksamma i. Ingen av skolorna hade nagot digitalt centralt fungerande system for bedomning. Vart kunskapsbidrag och forhoppning ar att studien ska ge insikt om de olika skolornas formativa processer. Pedagogerna hade en upplevelse av att de kanner sig ensamma i hur bedomningsprocesserna kan askadliggoras. De saknar stod bade fran skolledning och skolverk. Nagra av pedagogerna som har varit med i undersokningen, efterlyste ett natverk for personal som arbetar med den aktuella elevgruppen i studien. Mycket kunskap och ideer finns ute pa skolorna och detta kan sammanforas och spridas i ett natverk. Slutsatsen vi gor av studien, ar att det saknas bedomningsredskap som skapar ett gemensamt diskussionsunderlag i arbetsgruppen.