Var är planen för barn? -­ en studie om barns rörelsefrihet i Hyllies offentliga rum

Idag pagar en omfattande urbanisering, och utifran radande hallbara stadsutvecklingsideal ar den tata blandstaden efterstravansvard. Detta skapar konkurrens om stadens mark. Manga barn vaxer upp i staden men barnperspektivet ges ett begransat utrymme i planeringen av den byggda miljon. Over tid har olika mycket hansyn tagits till barnperspektivet, exempelvis gavs barnperspektivet stort utrymme under efterkrigstidens stadsplanering och bostadsbyggande, idag hanvisas barn oftare till specifika ytor och kan inte ta del av hela staden. Fragan om vem som ges ratten till stadens offentliga rum blir darmed relevant. Studien belyser problematiken utifran framforallt tva teorier; The right to the city (Harvey, 2008; Mitchell, 2003) och genom en vidareutveckling av miljopsykologiska begreppet affordances (Kytta, 2003). De tva perspektiven har mojliggjort en analys pa ett strukturellt plan saval som i en mer detaljerad skala. Studien bestar av en fallstudie med fokus pa tre offentliga rum i Hyllie, en skolgard med en angransande park, ett stationstorg och ett bostadsomrade. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer och en dokumentanalys. Fokus ligger pa hur barnperspektivet beaktas i planeringen idag och pa hur detta perspektiv kan vidareutvecklas for att skapa barnvanliga urbana miljoer. Resultatet visar att rekreations- och lekytor, ar for fa, for sma eller for tillrattalagda och att det planeras for en hog grad av biltrafikalstrande verksamheter i omradet. Slutsatsen ar att barns rorelsefrihet kommer att begransas i Hyllie, om sa inte ska ske ar foraldrarnas resurser avgorande samt ar det nodvandigt med en medveten planeringsstrategi om denna utveckling ska kunna vandas.