Etnografi som metod för att förstå något om lärande och identitet – en tvärvetenskaplig syn på slöjd

Om man betraktar slojd ur en nordisk kulturell synvinkel kan man saga att slojden inte langre bara ar ett hantverk utan ar nagot som overforts ocksa till utbildningens formella rum och vidare till storstadens informella rum. Inom aktuell slojdpedagogisk forskning blir det darfor tydligt att det finns behov att diskutera slojdens betydelse bade i och utanfor skola och utbildning nu och i framtiden. Syftet med artikeln ar att beskriva hur den slojdpedagogiska forskaren kan anvanda etnografi som ett metodiskt angreppssatt. Artikelskribenterna1 ar intresserade av tva ytterligheter: slojdaktiviteter i forskolan och slojd i storstadens subkultur. Larande och identitet betraktas ur ett sociokulturellt perspektiv. For analysen anvands Foucaults diskursteori (1980, 1993), eftersom etnografin alltid ar knuten till en kulturell kontext. I artikeln beskrivs datainsamling och analys-metoder med utgangspunkt i etnografisk forskning som kan tillampas pa det slojdpedagogiska faltet. Teorin belyses genom exempel dels genom barns berattelser om sina upplevelser av artefakter som de sjalva skapat, dels genom aktivisters berattelser medierade genom deras artefakter. I fokus ligger en vald social inramning som overspanner bade det formella och det informella rummet (Lave & Wenger, 2003). Artikeln visar hur man kan anvanda etnografisk metod som redskap for att lyfta fram hur de som gor slojd lar sig fardigheter och hur de genom slojd ger uttryck for sin identitet. Slojd i detta sammanhang kan beskrivas som en kommunikativ estetisk gestaltning. Sokord: metod, slojd, etnografi, kulturteori, diskursanalys URN:NBN:no-29954