Late Ordovician-Early Silurian facies development and stratigraphy of Jämtland, central Sweden

Popular Abstract in Swedish Denna doktorsavhandling behandlar de 450-440 miljoner ar gamla marina sediment som idag patraffas i form av deformerade och uppveckade sedimentara bergarter vid randen av den svenska fjallkedjan i Jamtland. Malet med studien har varit att kartlagga och tolka hur, och i vilken utstrackning, lokala och globala handelser paverkat de depositionsmiljoer som sedimenten avlagrats i. Overgangen mellan tidsperioderna ordovicium och silur for cirka 450-440 miljoner ar sedan var globalt sett en orolig tid. Nedisningar pa Sydpolen band periodvis upp stora vattenmassor i form av inlandsisar som vaxelvis smalte och vaxte till, med kraftiga variationer i den globala havsnivan som foljd. Den Baltiska kontinenten (med bl.a. nuvarande Skandinavien) lag strax soder om ekvatorn vid denna tid, och var pa vag att kollidera med den nordamerikanska kontinentplattan. Kollisionen veckade och skot upp land-, och havsomraden som legat mellan/pa kontinentkanterna och bildade bergskedjan Kaledoniderna, vars rotter idag utgor den skandinaviska fjallkedjan. Pa grund av denna handelse skapades mycket hoga tryck och temperaturer som omvandlade sedimenten till hart sedimentart berg (i vissa fall t.o.m. metamorft berg). En stor del av avhandlingsarbetet har bestatt i faltstudier, d.v.s. dokumentation, av de senordoviciska?tidigsiluriska lagerfoljderna i Jamtland. I studierna framkom bl.a. tydliga tecken pa upprepade uppgrundningar i form av ler- och sanduppfyllnad av marina miljoer. Men var dessa forandringar enbart lokala foreteelser eller kunde de kopplas till vad vi sedan tidigare visste om globala nedisningar och relaterade fluktuationer i havsnivan? De data som framkom under projektet indikerar att uppgrundningarna verkligen kan kopplas till dessa globala handelser. For att na den slutsatsen var det nodvandigt att mera precist datera nar uppgrundningarna agde rum for att jamfora detta med kanda tidpunkter for nedisningar och forandringar i havsnivan. Dateringen gjordes genom att analys av fossil (t.ex. konodonter, graptoliter, och brachiopoder) som forekommer i bergarterna. Man kan med en tidsprecision pa +- nagra hundra tusen ar korrelera vissa arters upptradanden och utdoenden bade regionalt och globalt. Den sista delen av avhandlingsarbetet har bestatt i att forsoka forsta fran vilken berggrund sedimenten ursprungligen framvittrade. En pilotstudie dar vi analyserade ett speciellt minerals (zirkon) isotopsignaturer (dessa mineral ingar i bergarterna) och pa sa satt fick fram deras bildningsaldrar genomfordes. De data som erholls pekar mot att materialet huvudsakligen kom fran landomraden sydvast om Jamtland men aven fran ett okant lokalt hojdomrade. (Less)