Stagnation och krympning

Samhallsplaneringen idag anknyts ofta till nagon form av expansion och forbattring. Genom dessa anknytningar skapas en forestallning om att Sveriges befolkningsmangd vaxer oupphorligt, och stader behover standigt utvidgas for att skapa plats for fler. Men stammer forestallningen overrens med den verkliga situationen? I verkligheten ar det manga kommuner i Sverige som minskar i invanarantal. Anda foresprakas en regionpolitik som prioriterar tillvaxt. Syftet med uppsatsen ar att visa pa det behov i samhallsplaneringen for att hantera dagens och framtidens utmaningar med minskade befolkningsunderlag. Malet ar att besvara fragan om vi behover andra vart satt att planera for stad och landsbygd. Detta gors genom en bred kvalitativ litteraturstudie av forskning inom amnet, organisations- och myndighetsskrifter och examensarbeten. Fragestallningen beror inte endast ett amnesomrade utan tangerar fler. Ur ett samhallsplaneringsperspektiv resulterar litteraturstudien i ett brett resonemang om att vi behover andra vart satt att planera, for att hela Sverige ska utvecklas och anses hallbart. Som situationen ser ut idag kan inte planeringensverktyg hantera fragor som ror stagnation och krympning. Om utvecklingen fortsatter med dagens syn pa samhallsplaneringen kommer bilden av Sverige att forandras och leda till att befolkningen i hogre grad centraliseras i kluster runt storstaderna, Stockholm, Goteborg och Malmo. Litteraturstudien visar pa att strategier som uppnar en positiv foljd av stagnation och krympning saknar en helhetslosning. Som bedomningen pekar pa ar den mest foresprakade strategin regionsbildning, for att vanda stagnation till tillvaxt. Dock visar litteraturstudien att tillampning av regionsbildning kommer leda till att orter som har daliga kommunikationsmojligheter dor ut och natur- och kulturmiljoer forsvinner.