Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser

Under artusenden har stader utgjort centra for politiska beslut, ekonomisk tillvaxt och varit grogrund for banbrytande forskning, kulturella och teknologiska framsteg. Men aldrig tidigare har vara stader spelat en viktigare roll an idag. Sedan 2007 ar vi fler pa jorden som bor i urbana miljoer an pa landsbygden. Det innebar att det ar i varldens vaxande stader som arbetet med att tackla manga av mansklighetens storsta framtidsutmaningar maste ske: att skapa en hallbar ekonomisk utveckling och ett hallbarare resursutnyttjande, minska miljo- och klimatpaverkan, och hantera globala fragor som migration, demografiska forandringar, folkhalsa, fattigdom och vaxande sociala klyftor. Manga experter menar att staderna maste, och redan ar pa vag att ta over den ledarroll som nationella regeringar hittills haft i arbetet mot att na framtidens globala hallbarhetsmal. I ett langsiktigt perspektiv kan det krava radikala forandringar av vart globala samhallssystem. I det kortare, men minst lika viktiga perspektivet, handlar det om vad som kan goras under radande forutsattningar. I den har rapporten har fokus legat pa den urbana utvecklingen ur ett svenskt perspektiv – och i en relativt nara framtid. Rapporten tar avstamp i aktuell forskning och teorier om urbaniseringens och den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser. Den ar en av fyra delrapporter inom IVA-projektet Framtidens goda stad, vars slutmal ar att bidra till att skapa mer hallbara planerings- och beslutprocesser for svenskt stadsbyggande i framtiden. I denna delrapport har ambitionen varit att fordjupa och nyansera bilden kring tva huvudsakliga fragor, som i den svenska debatten ofta praglas av kunskapsluckor och skeva uppfattningar: 1. Vad ar det egentligen for processer som far vara stader att vaxa – och vad far det for konsekvenser for den omgivande landsbygden? 2. Vad finns det for drivkrafter eller forandringsfaktorer, som redan nu kan borja bidra till att skapa goda och hallbara stader – och vad maste man veta om dessa verktyg for att fa dem att fungera? I ljuset av dessa tva huvudfragor har vi ocksa stallt oss fragan om den relevanta kunskapen nar ut till de som styr den urbana utvecklingen i Sverige.