Smart tillgänglighet i bytespunkter - En litteraturstudie

Denna litteraturstudie ar en del av projektet ”Smart tillganglighet i bytespunkter” som ar ett gemensamt forskningsprojekt mellan K2 och Mistra SAMS. Studien syftar till att fa en bild av vilken forskning som finns angaende bytespunkters planering och om det redan finns forskning som kopplar ihop bytespunkter och mobilitetstjanster. Vidare ar ett undersyfte att ta reda pa vad som ar viktigt ur ett resenarsperspektiv och hur detta mojligen kan kopplas till bytespunkter. Arbetet behandlar vetenskaplig litteratur. Uppdelningen kommer att vara sa att en del kommer att handla om den fysiska miljon och planering och en del om informationsfloden och de tekniska utmaningarna. Vidare ar ett delsyfte med studien att bidra med strukturer kring roller och funktioner till framtida kollektivtrafik och bytespunkter som sannolikt kommer innefatta digitala mobilitetstjanster. Metoden for denna studie var sokningar med olika sokstrangar i GoogleScholar. Artiklar som ar en del av denna studie valdes ut for vidare lasning av abstract efter lasning av titlar och keywords for att sedan lasa abstracts. Rapportens resultat ar uppdelade i tre kapitel som behandlar bytespunkters planering, utveckling och forbattring, digitalisering av bytespunkter och anvandarperspektivet av bytespunkter. Litteraturstudien har visat att den stor del av litteraturen enbart handlar om kollektivtrafiken mer generellt och beror bytespunkter mer som en aspekt av manga. Vidare visas att bytespunkternas utformning maste leda till att byten blir effektiva och snabba. Om uppehallen blir langre maste bytespunkternas funktioner utokas att inkludera mer en enbart information om byten. Med fordel kan funktionen utokas med shoppingmojligheter, restauranger etc. for att skapa ett trevligt uppehall i bytespunkten. En annan viktig aspekt ar sjalva lokalisering av bytespunkten. Lokalisering ska gora byten mer effektiva och minska byten overhuvudtaget. Genom en bra lokalisering ska restiden och vantetiden minska, vilket leder till en mer positiv upplevelse av kollektivtrafikresan. Flera artiklar foreslar metoder, ofta med hjalp av olika digitala hjalpmedel for att effektivisera byten och planeringen av kollektivtrafiken generellt. Overgripande kan det slas fast att om upplevelsen av byten ar positiva for resenaren kan hela resan vara en mer positiv upplevelse och med detta ge en positiv bild av kollektivtrafiken. Nyckeln till detta ar enligt litteraturen en effektivisering av byten genom en smart utformning av bytespunkter och en bra koordinering av de olika delarna av resan. En viktig aspekt i detta ar informationsformedling till resenaren. Informationen maste vara enkel och tydlig for att resenaren snabbt hitta till nasta avgang eller bli informerad hur mycket tid som personen kommer att tillbringa i bytespunkten. Ett viktigt resultat fran litteraturstudien ar att digitalisering i kombination med bytespunkter ar ett tamligen outforskat omrade som kraver mer uppmarksamhet inom forskningen. Vissa artiklar pekar pa att framforallt information till resenaren kan forbattras med hjalp av digitala hjalpmedel eller med hjalp av sa kallade MaaS. Vidare kommer digitaliseringen mojliggor insamlingen av nya typer av data om resenaren. Det slas fast i denna studie att det finns med andra ord mycket potential for mobilitetstjanster for att effektivisera byten mellan olika transportslag. Informationen till resenaren ar troligen det som mobilitetstjanster kan bidra mest med. Avslutningsvis villvi dock sla fast att mer forskning kring bytespunkter i kombination med mobilitetstjanster kravs for att kunna utnyttja den fulla potentialen mobilitetstjanster kan erbjuda och for att kunna forbattra och effektivisera kollektivtrafikresandet och reseupplevelse. (Less)