Hur kommunicerar några elever i grupp vid matematisk problemlösning

Syftet med studien ar att undersoka hur elever i skolar 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation ar indelat i tre omraden som analyseras utifran spraket, vilka strategier som anvands och den grupprocess som uppstar. Gemensamt for de tre inriktningarna ar den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna. Metoden ar en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild– och ljudupptagning, samt genom att en observator forde anteckningar under inspelningen. Materialet ar transkriberat, analyserat och bearbetat efter syftets perspektiv. Det ar tre grupper med fem elever i varje grupp, fran tre olika skolor, som ingar i undersokningen. Resultatet bygger pa gruppernas kommunikation i sprakliga register, vilka strategier som anvands och hur grupprocessen paverkar progressionen for att losa uppgiften. En jamforelse sker mellan den tysta och den verbala kommunikationen for att upptacka orsaker till likheter eller olikheter. Utifran resultatet kommer diskussionen att berora elevernas kunskapsbildning i grupp vid problemlosning i matematik, vilka affekter det skapar samt betydelse av gruppens sammansattning. En diskussion om pedagogens betydelse av att forse eleverna med de verktyg och den hjalp en forforstaelse kraver for att kunna arbeta i grupp. Det centrala ar att forsta problemlosningens funktion. De tre medverkande grupperna visar pa brister inom val av strategier och metoder i undersokningen. Det framgar att det kravs en medvetenhet hos eleverna med att arbeta i grupp och vad det innebar som metod. Den kunskapsmassiga nivaindelningen ar en viktig forutsattning for ett grupparbete. Studien visar aven att den sociala kompetensen ar en viktig komponent, som borde inga som ett av kriterierna vid en gruppsammansattning.