Den kemiska bekämpningen av skadlig lövskog har öppnat helt nya vyer för skogsbruket

Attityden gentemot lovtrad och lovskog i norra Sverige borjade forandras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lovtraden en resurs inom det agrara samhallet, men genom det industriella skogsbrukets utveckling borjade man alltmer betrakta lovtraden som ett problem. Lovtraden gav samre lonsamhet pa grund av att de inte efterfragades inom industrin och lovtraden ansags aven hota barrtraden och deras foryngring genom sin formaga att foroka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till foljd att det inom skogsbruket talades om ett ”lovproblem”. En mojlig och vid den tiden ”modern” losning pa ”lovproblemet” var nyttjandet av herbicider i form av fenoxisyror. Herbiciderna fick stort genomslag inom skogsbruket och flera bekampningsmetoder utvecklades. Den forsta flygbesprutningen skedde ar 1951. Herbicidanvandningen inom skogsbruket blev dock ifragasatt av allmanheten och intensivt debatterad. Ar 1984 stiftades en lag som faststallde ett generellt forbud for spridning av kemiska medel over skogsmark. Det overgripande syftet med denna studie var att undersoka hur bruket av herbicider mot lovvegetation genom flygbesprutning har paverkat skogen i Arjeplog i Norrbottens lan. Jag utforde faltinventeringar i tva omraden i Arjeplogs kommun for att kunna gora en jamforelse mellan besprutade och obesprutade omraden. Dessutom analyserade jag med hjalp av historiskt kallmaterial hur skogens struktur forandrats i faltstudieomradena efter besprutning. Genom analys av historiskt kallmaterial och en intervju med en pensionerad jagmastare undersokte jag hur stora arealer och vilken typ av skog som flygbesprutades pa Domanverkets mark inom Arjeplogs revir. Mitt syfte var aven att diskutera kring nar, hur och varfor lovet bekampades i de svenska skogarna. Min faltstudie visar att det finns en betydligt lagre andel lovtrad i de besprutade omradena jamfort med respektive obesprutat referensomrade. Studien visar aven att lovtraden i de besprutade omradena har en lagre medelalder jamfort med de obesprutade omradena och det finns dessutom farre aldre lovtrad i de besprutade omradena. Analysen av det historiska kallmaterialet visar att det fanns mer bjork (Betula sp.) i respektive faltstudieomrade innan besprutningarna utfordes jamfort med idag. Pa Domanverkets mark inom Arjeplogs revir flygbesprutades totalt 23 000 hektar skogsmark under perioden 1953 till 1978, med ett uppehall under perioden 1971 till 1977. Det var framst hyggesmark med riklig forekomst av yngre lovvegetation som flygbesprutades. Jag anser att en stark drivkraft till introduktionen av herbicider mot lov inom det svenska skogsbruket var rationaliseringen av skogsbruket som inleddes i slutet av 1940-talet. Den allmant negativa installning till lovtrad som radde inom skogsbruket under 1950–80-talen, i kombination med avsaknaden av skogsbrand, har bidragit till att minska forekomsten av lovtrad och kanske framforallt av gamla och doda lovtrad. Utifran min studie drar jag slutsatsen att flygbesprutning med herbicider mot lovvegetation har gett langvariga effekter pa skogsstrukturen. I de besprutade omradena finns, cirka 60 ar efter utforda herbicidbehandlingar, en betydligt lagre andel lovtrad jamfort med respektive obesprutat referensomrade. Anvandningen av herbicider har resulterat i ekologiska konsekvenser och langsiktiga effekter som syns i de norrlandska skogarna an idag.