Affekters inverkan vid problemlösning

Denna uppsats tar sitt ursprung i den utbredda och erkanda forskningen om att affekter har en betydande roll for inlarning och prestation. Pehkonen (2001) konstaterar att uppfattningar om matematik verkar som en dold faktor i undervisningen och Debbelis et al. (2006) studerar betydelsen av affekter och fastslar att hur elever forhaller sig till sina affekter spelar en avgorande roll vid problemlosning. Vi genomforde intervjuer med fyra gymnasieelever som tillsammans laste matematikkurs C. Eleverna fick fyra problemlosningsuppgifter som konstruerades for att utmana de forestallningar Pehkonen (2001) beskriver som ogynnsamma vid problemlosning: Att en matematisk losning alltid ska innehalla tal och att matematik fardigheter mestadels bestar av att man skall veta och komma ihag vad som ska goras. Under intervjuerna sag vi aterkommande tendenser till att dessa forestallningar forekommer och paverkade elevernas tillvagagangssatt och formagor vid problemlosning. Utover detta kunde vi aven urskilja ett flertal exempel pa vilket satt elevernas forhallande till affekter hade for inverkan pa deras prestationer och pa olika satt bilda sa kallade affektiva vagar.