Radiotherapy Gel Dosimetry: Development and Application of Normoxic Polymer Gels

Popular Abstract in Swedish Av de omkring 45 000 svenskar som arligen drabbas av cancer kommer ungefar halften att botas, ofta med stralning som en del av behandlingen. Syftet med stralterapi ar att oskadliggora tumoren, men utan att skada omgivande vavnad. Idealt vill man att straldosen ska vara mycket hog i tumoren, samtidigt som den ar obefintlig i vavnaden runt omkring. Stralskador pa frisk vavnad kan ge akuta biverkningar, till exempel i form av illamaende eller hudirritation. Men stralning kan ocksa ge upphov till skador som upptrader langt senare, som minskad fertilitet och till och med nya tumorer. Ny teknik bade inom avbildning av tumorer, planering av stralbehandlingen och framfor allt vid sjalva bestralningen gor att man har blivit battre pa att avgransa stralningen till tumoren. En naturlig foljd ar att oka dosen for att eliminera tumoren. Men vad hander om nagot blir fel? Aven till synes sma storningar i tekniken kan fa odesdigra konsekvenser for patienten. For att veta att allt blir som man tankt sig utfors kontrollmatningar av behandlingarna. I vissa fall, t.ex. vid cancer i nasa/mun, mat- eller luftstrupe eller gynekologisk cancer, kan man placera en detektor i en halighet nara tumoren. I andra fall blir man tvungen att ”ersatta” patienten med en modell, till exempel en plastavgjutning av en del av manniskokroppen. I modellen borrar man ett antal hal for detektorer. Oavsett vilken av dessa metoder man anvander far man ett matt pa dosen i de punkter dar man placerat detektorer, men man vet valdigt lite om fordelningen av straldos i vavnaden utanfor dessa punkter. For kunna mata dosen i en hel volym i stallet for i en punkt behovs en modell som i sig ar kanslig for stralning. Geldetektorn kan fungera som en sadan. I en behallare av valfri form – till exempel en plastavgjutning av en kroppsdel – halls en ofargad gel. I gelen finns sa kallade monomerer, en organisk molekyl med dubbelbindningar mellan tva kolatomer. Vid bestralning bryts dubbelbindningen, och monomererna lankar i stallet ihop med varandra for att bilda langa kedjor, polymerer. De punkter dar polymerisation har skett – det vill saga bestralade punkter – kommer att synas som vita omraden. De syns dels rent visuellt, dels pa en sa kallad magnet-resonansbild (MR-bild). MR-bilden ar alltsa en bild av hur dosfordelningen verkligen ser ut for just den har bestralningen och ger svar pa om stralningen ”traffat ratt”, det vill saga om dosfordelningen ser ut som det var tankt. For att geldetektorn skall komma att anvandas i praktiken ar det viktigt att den ar enkel att anvanda. En ny typ av gel, som ar betydligt enklare att tillverka an de som anvants tidigare har undersokts i den har avhandlingen. Bland annat har en gel med ungefar samma densitet som lungvavnad tillverkats genom att blanda gelen med sma och valdigt latta plastkulor. Vavnad med olika densitet sprider stralning pa olika satt, och tidigare har det inte funnits nagon detektor som verkligen kan mata hur mycket straldos som ges till lungorna, t.ex. vid behandling av brostcancer. Geldosimetri ger nya mojligheter for kontrollmatningar av stralbehandling, vilket i sin tur kommer att leda till forbattrade behandlingsresultat och en miskning i andelen biverkningar. (Less)