Vitaliteten hos två biologiska växtskyddsmedel, del I

Biologiska vaxtskyddsmedel har en viktig position i produktion av tradgardsprodukter, eftersom de ger en liten paverkan pa den omgivande miljon samt motverkar uppkomsten av resistens mot kemiska vaxtskyddsmedel hos skadegorare. . Biologiska preparat okar sin anvandning i prydnadsvaxt-, bar- och gronsaksproduktion och har ocksa ett berattigande i jordbruksgrodor, aven om de ar mycket sallan forekommande dar idag. Produkterna innehaller aktiva mikroorganismer baserade pa exempelvis bakterier eller sporer av insektspatogena svampar. Det anvands aven mikroorganismer for att bekampa svampsjukdomar. Eftersom biologiska vaxtskyddsmedel ar levande organismer, kan en del faktorer paverka slutresultatet efter bekampning. Det kan vara fragan om preparatets alder, lagring, anvandningsmetod, spridningsutrustning m.m. Variationer forekommer dessutom i tillverkningsprocessen, nagot som kan medfora skillnader mellan olika batcher, tillverkningsomgangar. Projektets syfte har varit att pa ett objektivt satt undersoka hur olika faktorer paverkar vitaliteten hos ett par av de vanligaste biologiska vaxtskyddsmedlen. Malsattningen har ocksa varit att finna en tillforlitlig metod for att bedoma vitaliteten hos preparaten. Prov av tva olika preparat Botanigard ES och Preferal WG har skickats till fyra olika laboratorier i Sverige, Norge och Danmark. Varje laboratorium erholl identiska prover. Av varje preparat skickades prov fran tva olika batcher, plus ett blandprov med kurant och avdodat prov i viktsforhallandet 50:50. SLU har dessutom, forutom vitalitetstest av samma prov som de externa laboratorierna, testat pulverpreparatet Botanigard WP samt prov fran ytterligare en batch av Botanigard ES. Studien visar att det forekommer stora variationer i analysresultat mellan laboratorier, analystillfallen och replikat. Skillnader mellan prov av kurant produkt och prov med inblandning av avdodat material framgar inte tydligt pa grund av de stora variationerna i resultatet. Vissa laboratorier har fatt ovantat hoga resultat, dar tillvaxten har varit hogre an vad leverantoren angett. Detta vacker fragan om skillnaden i resultat beror pa svarigheten att mata upp och applicera ett homogent prov. Andra fragor som kommit fram ar inverkan pa resultatet av vattnets temperatur och pH, omrorning vid provpreparering, inkubationsforhallanden som temperatur, ljustillgang och luftfuktighet, samt lagringstid och lagringsforhallanden. De stora variationerna i resultat, aven fran professionella laboratorier, dominerar helhetsbilden och paverkar dessutom mojligheterna att utfora palitliga studier av olika tankbara yttre parametrar. Slutsatsen ar att det finns flera fragor som maste utredas, innan det gar att anvisa en enkel, tillforlitlig vitalitetstest av biologiska vaxtskyddsmedel.