Self-perceived oral health, dental utilization and satisfaction with dental care - a longitudinal study in one Swedish age cohort.

Det finns en officiell malsattning om oral halsa i Sverige, uttryckt i tandvardslagen som god tandhalsa och god tandvard pa lika villkor for hela befolkningen. Det overgripande syftet med denna avhandling var att analysera tandvardslagens malsattning fran en grupp patienters egna upplevelser och uppfattningar. Arbetet bygger pa en longitudinell enkatstudie av en population av personer fodda 1942 och som vid studietillfallena var boende i Orebro eller Ostergotlands lan. Denna kohort har studerats med hjalp av enkatundersokningar vart 5:e ar; 1992, 1997, 2002 och 2007. Denna avhandling omfattar de tva forsta studiearen, 1992 och 1997, och bildar darmed en plattform infor fortsatta analyser. Kohorten omfattade 5363 personer som svarat vid bada undersokningstillfallena. Fran en forklaringsmodell angaende ojamlikhet i oral halsa analyseras har tre perspektiv: sjalvupplevd oral halsa, tandvardsnyttjande samt tillfredstallelse med tandvard. De specifika syftena var att studera: den sociala gradienten i sjalvupplevd oral halsa samt om nagon forandring intraffade dari. tandvardsnyttjande i relation till socio-ekonomiska faktorer, kon, boendeort, utbildning samt sjalvupplevd oral halsa, attityder till tander och tandvard, tandvardsradsla, vald vardgivare och forandringar i tandvardsforsakringen. Eventuella forandringar betraffande tandvardsnyttjande undersoks. olika aspekter av tillfredstallelse med tandvard med kontroll av reproducerbarheten av analyserna over tid. att analysera forandringar i tillfredstallelse med tandvard samt att relatera det till hur lang tid som passerat sedan senaste tandvardsbesoket. tillfredstallelse med tandvard i relation till ovan namnda socio-ekonomiska faktorer samt till sjalvupplevd oral halsa, allmanhalsa, besoksvanor till tandvarden, upplevelser fran tidigare tandvardsbesok och fran det senaste besoket, attityder till tander och tandvard, vald vardgivare och kostnad for tandvard. Forandringar avseende detta under studietiden undersoks ocksa. Vid tidpunkten for den forsta studien, 1992, var de undersokta personerna 50 ar gamla. Det fanns flera skal till varfor just den aldersgruppen valdes som studiepopulation. Flera stora sociala reformer infordes under deras barn- och ungdomstid, bland dem kostnadsfri skoltandvard samt tandvardsforsakringen som infordes 1974. Som ett resultat av den reparativa eran inom tandvarden kallas aldersgruppen ibland for ”Amalgam-generationen”. Resultaten angaende sjalvupplevd oral halsa visar att 82 % overlag var nojda med sina tander och 97 % upplevde sig ha en god tuggformaga. Endast sma forandringar kunde noteras over tid. Vid det forsta studietillfallet 1992 ansag sig 80 % ha alla tander i behall eller sakna nagon enstaka tand. Motsvarande for 1997 var 77 %. I en regressionsanalys visade sig civilstand, fodelseland, utbildning och yrke vara relaterade till den sjalvupplevda orala halsan. Gifta/sammanboende upplevde en battre oral halsa, liksom tjansteman och egna foretagare jamfort med arbetare. Personer fodda utanfor Sverige upplevde samre oral halsa liksom personer med lagre utbildningsniva. Betraffande tandvardsnyttjande visade det sig att endast sma forandringar skett mellan de tva studiearen, 7 % hade forlangt tiden sedan senaste besoket och 12 % uppgav mindre frekventa besoksvanor. Daremot hade en storre forandring skett betraffande kostnad for tandvard: 42 % betalade mer 1997 an vad de gjorde 1992. Logistiska regressionsanalyser visade att en samre allmanhalsa gav storre sannolikhet for att ha ett lagt tandvardsnyttjande medan en samre sjalvupplevd oral halsa gav hogre sannolikhet for bade lagt och hogt nyttjande. Att ha en privat vardgivare okade kraftigt chansen/risken for att ha hogt tandvardsnyttjande jamfort med offentlig tandvard, liksom att vara egen foretagare jamfort med arbetare. Upplevd radsla vid senaste tandvardsbesoket gav okad sannolikhet for lagre tandvardsnyttjande. Ett lagt tandvardsnyttjande 1992 gav stark sannolikhet for att ha det aven 5 ar senare. I analys av patientkostnaden var det storre sannolikhet att ha en hogre kostnad vid valet av privat vardgivare jamfort med offentlig. Upplevd radsla vid senaste besoket hade samband med ingen kostnad for tandvard. Tillfredstallelse med tandvard analyserades saval generellt som fran upplevelser av det senaste tandvardsbesoket. Kohorten visade en samlad bild av hog tillfredstallelse med erhallen tandvard, saval i allmanna termer som med det senaste besoket. Personer som hade sitt senaste tandvardsbesok for mer an 1 ar sedan uppgav sig ha upplevt smarta, oro och obehag i storre utstrackning an ovriga, och i okande omfattning ju langre tid som passerat. Regelbundna besokare var mer nojda an icke regelbundna, bade generellt och med det senaste besoket. Forandringar mellan de tva studiearen var sma. I regressionsanalyser var tillfredstallelsen med tandvard samre for offentlig tandvard an for privat vardgivare. Att vara regelbunden besokare till tandvarden var relaterat till okad tillfredstallelse, medan att ha en hog kostnad for tandvard okade missnojet. Upplevd samre oral halsa okade sannolikheten for att vara mer missnojd liksom daligt mottagande pa kliniken och upplevd radsla vid senaste besoket. Det enskilt starkaste sambandet fanns mellan att ha varit missnojd 1992 med att vara det aven 1997. Inget samband fanns med nagon av de undersokta socioekonomiska faktorerna vilket kan tolkas sa att tandvarden behandlar alla lika, oavsett kon, etnicitet, utbildningsniva eller yrke. Perioden 1992