Pharmacoepidemiology of Antibiotics, Weak Opioids and Statins with Special Reference to Socioeconomic Aspects - an Ecological Approach

Popular Abstract in Swedish Entusiasmen over de stora landvinningarna inom lakemedelsomradet skuggas av en okad medvetenhet om lakemedelsrelaterade problem samt av hoga och okande lakemedelskostnader. De bevisade effekterna i rigorost kontrollerade kliniska provningar motsvaras inte alltid av en forbattrad halsa nar lakemedlet nar storre spridning i samhallet och sjukligheten bara blir en av manga faktorer som styr lakemedelsanvandningen. Malen med denna avhandling var: * Att studera sambanden mellan lakemedelsanvandning och socioekonomiska faktorer, demografi och sjuklighet * Att undersoka variationen av anvandningen av antibiotika hos barn inom en storre stad och utvardera hur socioekonomiska faktorer paverkar denna variation * Att studera sambandet mellan utbildningsniva och anvandningen av antibiotika hos barn i danska och svenska kommuner * Att studera anvandningen av svaga opioider i stad och pa landsbygd * Att utvardera sambanden mellan anvandning av blodfettsankande lakemedel och dod i hjartinfarkt i svenska kommuner Samtliga studier ar sa kallade ekologiska, det vill saga baserade pa aggregerade data som mojliggor studier pa gruppers egenskaper. Studier av de storsta lakemedelsgrupperna Baserat pa de sjutton distrikten i Malmo (indelningen har senare andrats) har en ekologisk analys utforts avseende sambanden mellan socioekonomiska karakteristika och anvandningen av de fem storsta lakemedelsgrupperna bland personer 15-64 ar gamla. For fyra av de fem grupperna (medel vid sjukdomar i nervsystemet (N), cirkulationsorganen (C), matsmaltningsapparaten (A) och andningsorganen (R)) korrelerade anvandningen med ett relativt hogt sjuktal, storre andel av utlandskt ursprung, hog andel arbetare, lag medelinkomst och hog andel med socialbidrag. For antibiotika (medel mot infektioner J) daremot, var bilden den omvanda. I omraden med en formanlig socioekonomisk situation sags en hogre anvandning av antibiotika. Antibiotika till barn En separat studie visade att anvandningen av antibiotika bland forskolebarn och skolbarn ocksa var hogst i omraden med goda socioekonomiska forutsattningar. Dessutom var andelen bredspektrumantibiotika, i forhallande till den totala mangden antibiotika, hogre i omraden med battre socioekonomiska forhallanden. I omraden med samre socioekonomiska forutsattningar, daremot, var andelen penicillin V relativt hog. En jamforelse mellan kommuner kring Kopenhamn (Kopenhavs amt) och i Skane visade att antibiotikaanvandningen bland barn 0-6 ar var hogre i Sverige an i Danmark. Det fanns en positiv korrelation mellan antibiotikaanvandningen i de skanska kommunerna och hogre utbildningsniva hos foraldrarna. Daremot var anvandningen av antibiotika bland danska barn lagre i familjer med hog utbildningsniva. Slutsatser: Skillnader i antibiotikaforskrivning kan spegla olika foraldra- och forskrivarattityder till antibiotikaanvandning. Sannolikt kan antibiotikaforskrivning influeras av andra faktorer an forekomsten av bakteriella infektioner. Tolkningen av relationer mellan socioekonomiska positioner (utbildningsniva) och lakemedelsanvandning kan inte generaliseras fran ett omrade till ett annat. Studier pa svaga opioider (smartstillande ”narkotiska” medel) Kodein metaboliseras i viss grad till morfin, vilket medfor risk for tillvanjning. D-propoxifen, en syntetisk, svag opioid, ar framfor allt kand for att, i mattliga overdoser och i kombination med intag av andra droger inklusive alkohol, kunna orsaka plotslig dod. Anvandningen av kodein och d-propoxifen har studerats i riket, Stockholm, Goteborg, Malmo och Malmos omgivningar. Resultaten visar att anvandningen av kodein i Malmo och Goteborg var vasentligt hogre an i Stockholm, i ovriga Sverige samt i Malmos omgivningar. I Malmo forskrivs kodein mest av privata lakare. Medelalders personer, sarskilt kvinnor, har hog anvandning. Omraden i Malmo med hog anvandning av kodein hade en oformanlig socioekonomisk situation och en hogre anvandning av bensodiazepiner. Anvandningen av d-propoxifen visade inte detta monster. Slutsatser: Resultaten tyder pa en olampligt hog anvandning av kodein-innnehallande lakemedel i Malmo och Goteborg. Studier av blodfettsankande medel (statiner) Bevis finns for att statiner i kontrollerade kliniska provningar reducerar riskerna for dod i akut hjartinfarkt. En ekologisk analys av statinanvandning och dod i akut hjartinfarkt i Sveriges kommuner genomfordes. Statinanvandningen steg 9-faldigt under den 7-ariga undersokningsperioden medan mortaliteten i akut hjartinfarkt minskade. Denna nedgang hade dock borjat manga ar fore introduktionen av statiner. Sambandet mellan statinanvandning i Sveriges kommuner och dod i akut hjartinfarkt beraknades. Ingen statinrelaterad riskminskning kunde pavisas i denna analys. Slutsats: Ingen preventiv effekt pa dod i akut hjartinfarkt pa populationsniva av statiner kunde observeras i denna studie. Fragor om det ar mojligt att pavisa en effekt, om statiner forskrivs och anvands ratt, diskuteras. (Less)