Perceptions of Trust and National Perspectives in Multinational Crisis Management: An Examination of the European Union Military Strategic Level

Popular Abstract in Swedish Fortroende och nationella perspektiv i multinationell krishantering: en studie av Europeiska Unionens militarstrategiska niva Doktorsavhandling av Olof Ekman, avdelningen for Brandteknik och Riskhantering vid Lunds Tekniska Hogskola (LTH), Lunds Universitet, forsvarad den 9 december 2011. Tidigare forskning pekar pa att fortroende i storre kriser ar viktigt for att samarbete mellan manniskor ska kunna fungera bra. Eftersom fortroende i huvudsak bygger pa personkannedom riskerar det att bli problematiskt nar okanda manniskor ska fungera tillsammans i kris. Fragan om fortroende i krishantering ar aktuell eftersom multinationella kriser hanteras allt oftare av tillfalla ledningsstrukturer som etableras med kort varsel. Dessa strukturer bestar darfor ofta av manniskor som ar obekanta med varandra men som anda forvantas kunna samarbeta och snabbt astadkomma en fungerande ledningsorganisation. I de fall som nationer star bakom en krisledningsorganisation kan dessutom nationella intressen finnas med i bilden. Det betyder att manniskorna i en sadan krisledning kan uppleva att de har dubbla roller. Dels ar de ar en del av det multinationella kollektivet, ofta i form av en tydligt definierad befattning, dels representerar den egna nationen. Dessa dubbla roller kan teoretiskt sett leda till rollkonflikter, vilket kan vara allvarligt eftersom tidigare forskning har visat att rollkonflikter kan leda till minskat fortroende och samarbetsproblem. Den nationella rollen kan komma till uttryck pa flera satt. Dessa uttryck beskrivs i avhandlingen med samlingstermen ”nationella perspektiv.” Problemstallningen beror Europeiska Unionen (EU) genom att EU:s Operativa Hogkvarter (OHQ) for militart ledda insatser inom ramen for GSFP (Gemensam Sakerhets- och Forsvarspolitik) inte ar en permanent organisation. Ett OHQ upprattas temporart under tiden som EU genomfor en operation och bemannas av militar personal fran de medlemslander som bidrar till operationen, vilket kan variera fran gang till gang. Varje OHQ ar darmed en ”ny” organisation, vilket gor att det kan finnas en risk for bristande fortroende och rollkonflikter grundade i nationell intressen i ett OHQ pa det satt som beskrivs i inledningen. Mot denna bakgrund undersoker avhandlingen perceptioner av fortroende och nationella perspektiv i ett EU OHQ. Forskningsfragan ar om rollkonflikter forekommer i ett EU OHQ som resultat av nationella perspektiv och i sa fall om sadana konflikter kan kopplas till ett minskat fortroende. Forskningen kombinerar litteraturstudier, deltagande observation, intervjuer, enkater och experiment, vilket gor avhandlingen till en kombination av kvalitativa och kvantitativa studier. Avhandlingens tyngdpunkt ligger i en fallstudie av det OHQ som EU upprattade i samband med insatsen i Tchad under 2008-2009; EUFOR Tchad/RCA OHQ i Fort Mont-Valerien utanfor Paris. I likhet med vad tidigare forskning har visat tyder avhandlingens resultat pa att fortroende ar generellt viktigt i krishantering och att det grundar sig framfor allt i personkannedom. Fortroende behover dock inte enbart grunda sig pa personkannedom. Stabsmedlemmar i det studerade OHQ:t verkade kunna harleda ett startkapital av fortroende for obekanta ur opersonliga kallor. Sadana kallor var huvudsakligen individens organisatoriska tillhorighet och formella roll i den multinationella krisledningen. Resultaten visar vidare att friktion mellan stabsmedlemmarna kunde uppsta nar de tolkade situationer olika, men att dessa ofta hanterade det genom att aktivt forsoka forsta den andres beteende i den aktuella situationen, vilket verkar ha bidragit till ett bibehallet fortroende. Sadana hanterande strategier verkade ocksa omfatta nationella perspektiv. Mojligen var dessa hanterande strategier en spegling av vad andra forfattare beskriver som en global militar kultur som varderar fortroende, lojalitet och samarbetsformaga. Avhandlingens resultat visar att nationella perspektiv forekom i det studerade OHQ:t, framfor allt i form av attityder men aven som beteende. Nationella grupper skiljde sig fran varandra i genom att fransman och irlandare i storre grad an andra uppgav sig benagna att tanka pa sina nationers intressen i det dagliga arbetet, vilket ocksa speglas i hur de ovriga stabsmedlemmarna uppfattade dessa tva grupper. Det kan ses mot bakgrund av att Frankrike och Irland dominerade OHQ:t pa olika satt. Frankrike bidrog med infrastrukturen, sambandsnatet, mer an halften av personalen och bemannade flera av nyckelpositionerna i OHQ:t, medan Irland bidrog med den operativa chefen for insatsen och bemannade andra nyckelpositioner. Resultaten fran fallstudien av OHQ:t tyder pa att flera drivkrafter kan ligga bakom manniskors nationella perspektiv i multinationell krisledning. En sadan drivkraft skulle kunna vara att uppleva ett ansvar for helheten samtidigt som man ar osaker pa andra nationers formaga. En annan drivkraft kan vara att en formell knytning till den egna nationen leder till en upplevd kontraktsmassig skyldighet att varna om den egna nationens intressen. Avhandlingen undersoker dessa mojliga drivkrafter i ett svenskt experiment med 180 studenter och aktiva fran militaren och brandvasendet. Experimentet visar att nationella perspektiv gar att framkalla i experimentell miljo och da framtrader starkast nar den egna nationen ar i minoritet och nar forsokspersonen ar osaker pa majoritetens formaga. Intressant nog visar sig inga skillnader mellan civila och militara forsokspersoner. Sammantaget visar resultaten att nationella perspektiv inte nodvandigtvis ar kopplade till patriotism, utan kan ocksa syfta till att minimera operativa osakerheter. Det kan antingen tyda pa att riskerna forknippade med rollkonflikter ar overtolkade, eller att ett militart OHQ har speciella karakteristika som gor att dessa problem overbryggas. Exempel pa ett sadant kan vara den globala militara kulturen, som namnt ovan. Avhandlingens framsta slutsatser ar att fortroende i krishantering ar viktigt och grundar sig framst pa personkannedom. Fortroende for obekanta andra kan harledas ur opersonliga faktorer. En sadan faktor ar individens formella roll. Nationella perspektiv forekommer sannolikt i EU OHQ, men leder inte nodvandigtvis till rollkonflikter och fortroendeproblem. Ett positivt samarbetsklimat ar mojligt i ett OHQ under genomforandefasen av en operation trots inslag av nationella perspektiv. (Less)