Arbetet från plan till hus. Åsikter om genomförandet av BoStad2021

Detta ar en temarapport om arbetet med genomforande inom BoStad2021. Forskargruppen vid Chalmers har foljt satsningen sedan 2016 pa uppdrag av Goteborgs stad och Framtiden i samverkan med ovriga byggaktorer. Fragestallningarna for foljeforskningen ar: Vilka atgarder vidtas for att korta ledtider for bostadsbyggande? Ar de framgangsrika utifran malet att bygga 7 000 bostader till 2021 utover den normala produktionen och utifran involverade aktorers syn pa tid, kvalitet, ekonomi och krav pa rattssakerhet? Vilka lardomar kan anvandas i den ”normala” processen? I januari 2021 hade 19 av de 30 projekten inom BoStad2021 genomforts anda till slutbesked. I genomsnitt hade planarbetet tagit 21 manader, och halften sa lang tid hade sedan forbrukats fore startbesked efter att detaljplanen fatt laga kraft. Tiden mellan laga kraft for detaljplanen och startbesked varierade kraftigt. Det tyder pa att fragor om genomforandet ar vasentliga. Sju detaljplaneprojekt har valts ut och bland de medverkande har femton personer fran byggherreforetag och tio kommunala representanter intervjuats under oktober-november 2020. Har det forandrade arbetssattet under planeringsskedet i BoStad2021 paverkat genomforandet? Huvudfokus for det andrade arbetssattet inom BoStad2021 har varit planeringsskedet. Men nar malet ar ett visst antal fardigstallda bostader till 2021 sa ar genomforandet, skedet efter att en detaljplan har fatt laga kraft, minst lika viktigt for att na framgang. Om fler bostader med god kvalitet ska skapas snabbare, kravs en helhetssyn pa exploateringsprocessen fran start till inflyttning. Da blir genomforandeskedet viktigt. Kommunen bor gora en forsta samlad bedomning av forutsattningarna for att genomfora exploateringen av ett visst markomrade redan innan den formella planlaggningen inleds. Principer och rutiner for sadana bedomningar bor tas fram och goras allmant tillgangliga. Forhallandet till angransande omraden, till stadens fysiska natverk (vagsystem oavsett huvudman, ledningsnat) och krav pa samhallsservice bor beaktas sa tidigt som mojligt. De ekonomiska konsekvenserna bor kartlaggas. Redan har bor planarkitekter delta i arbetet for att sakerstalla boendemiljoer med hog kvalitet och genomforbara projekt. Vidare bor kommunen arbeta projektorienterat genom hela exploateringsprocessen och ge en projektledning mandat att styra genomforandeplanering, genomforande och uppfoljning. Genomforande­- planering bor systematiseras med stod av en projektmanual. I den bor ocksa inga pa vilket satt kommun och foretag ska samverka under genomforandet. Genomforandeplaneringen forfinas under planeringsskedet. Intervjusvaren pekar tydligt pa tre viktiga punkter i genomforandeplanering: samordning med kommunalteknik, uppklarande av meningsskiljaktigheter inom kommunen och mellan kommun och foretag samt att det finns tillracklig tid for avtalsskrivande. Fragor som utbyggnadsordning, etableringsytor och andra behov av tillfalliga losningar bor tas upp tidigt i planeringen. Anda in i byggfasen bor kommunen fortsatta med en samlad projektovervakning och ha en tydlig kontaktpunkt for byggherrar sa att nya komplicerade fragor snabbt kan losas. Liksom infor bygglovsansokan bor kommunen fortydliga vilka dokument som behovs for de olika momenten och vilka krav som stalls pa dokumenten. Eftersom det kan vara svart att skapa stabila personkonstellationer ar det vasentligt att bade byggherrar och kommunala organ har effektiva rutiner for overlamningar mellan skeden och mellan personer. Kommunen bor formulera en klar policy for projektanpassad samverkan. Syftet med och formerna for samverkan i olika skeden bor tas in i avtal mellan kommunen och byggherrar. Nar kommunen gor en sarskild satsning pa bostadsbyggande med projekttidplaner och deadline, bor det skapas starkare incitament for att na malen genom tydligare avtal mellan kommun och foretag.