Plast i verksamhetsavfall - kartläggning av plastavfallsströmmar i Helsingborg

15–20 viktsprocent av avfallet som tas emot pa det avfallseldade kraftvarmeverket Filbornaverket i Helsingborg bestar av plast med fossilt ursprung. Den har plasten ger upphov till direkta utslapp av koldioxid vid energiatervinning och star for elva procent av Helsingborgs totala vaxthusgasutslapp. Enligt Helsingborgs klimat- och energiplan ar ambitionen att det inte ska finnas plast med fossilt ursprung i restavfallet ar 2035. Detta ar en ambition som delas av Oresundskraft. Syftet med detta examensarbete ar att kartlagga plastavfallsstrommar fran verksamheter i Helsingborgsregionen for att, i framtiden, forma atgarder for att minska mangden fossil plast som gar till energiatervinning. Arbetet innehaller en litteraturstudie samt personlig kommunikation med verksamheter. Den personliga kommunikationen syftar till att ligga till grund for en overgripande kartlaggning med avseende pa var plastavfallsstrommar uppstar, kvantiteter, vilka plasttyper som plastavfallsstrommarna huvudsakligen innehaller samt hur plasten slutligen tas omhand. Verksamheterna som har ingatt i undersokningen ar: • IKEA Helsingborg: En av varldens storsta detaljhandlare. • Kemira: Producent av kemikalier for massa- och papperstillverkning samt vattenrening. • Veidekke: Skandinaviens fjarde storsta bygg- och anlaggningsforetag. • Everfresh: Ett av EU:s ledande frukt- och grontforetag. • Svensk Ensilageplast Retur: Branschforening med atervinning av lantbruksplast. • Helsingborgs stad: skola, forskola, forvaltningskontor samt vard och omsorg. • McNeil: Helsingborgs storsta tillverkningsindustri. • Peab: Ett av nordens ledande bygg- och anlaggningsforetag. • Helsingborgs lasarett: en av Region Skanes fem halso- och sjukvardsforvaltningar. EU:s avfallshierarki anger en prioriteringsordning for att hantera avfall av olika slag och ursprung. I de fall plastavfall inte kan forhindras eller ateranvandas bor materialatervinning ses som ett forstahandsalternativ och energiatervinning som en atgard for plast som inte kan eller bor material¬ater¬vinnas. En atervinningsmetod som har potential i framtiden ar den kemiska atervinningen som bryter ner materialet till bestandsdelar for ny plastproduktion. Dagens teknik for kemisk ater¬vinning av plast som inte kan materialatervinnas ar emellertid inte ekonomiskt lonsam. Gemensamt for de intervjuade verksamheterna ar att plast, i olika utstrackning, sorteras som ett brannbart avfall. Att plastavfall inte sorteras ut beror framst pa att det uppstar for sma volymer plastavfall for att det ska anses vara ekonomiskt forsvarbart att sortera, otillrackliga lagrings¬ut-rymmen samt bristande avsattningsmojligheter for atervunnen plast. Samtliga foretag vill gora miljonytta men menar att det kravs att det maste vara foretagsekonomiskt motiverat.