Recurrent groin hernia - Outcome after surgery

Popular Abstract in Swedish Popularvetenskaplig sammanfattning Vad ar ljumskbrack och hur vanligt ar det ? Brack ar en forsvagning i bukvaggen genom vilken bukhinnan och bukinnehall kan bukta ut sa att en knol kan kannas. Brack i ljumsken kan vara medfodda eller utvecklas med stigande alder da vavnaden forsvagas. Ljumskbracken kan indelas i tva typer: inguinala och femorala (larbrack). De inguinala ar lokaliserade ovan och de femorala nedom ljumskvecket. De inguinala bracken ar vanligast och endast 3 % ar femorala. Brack hos man ar 10 ganger vanligare an hos kvinnor. De manliga bracken ar oftast inguinala emedan kvinnor i drygt 25 % har femoralbrack. Symtom fran brack kan variera fran lattare obehag till svar smarta som kan uppkomma om bracket blir inklamt, vilket kraver ett akut omhandertagande. Risken for inklamning ar storst for de femorala bracken. Brack indelas ofta i forstagangsbrack och aterfallsbrack. Nio procent av alla ljumskbracksoperationer i Sverige ar for aterfallsbrack, vilket innebar att patienten ar opererade minst en gang for brack i samma ljumske. Operation av ljumskbrack Brack kan bara botas genom operation. Operationen syftar till att eliminera symtom fran bracket samt att forhindra akut inklamning. I Sverige utfors arligen mellan 15 000-16 000 ljumskbracksoperationer pa personer over 15 ars alder. Det ar det vanligaste ingreppet som utfors av kirurger. Operationen syftar till att ta bort den utbuktande bukhinnan samt bukinnehall fran det forsvagade omradet och forstarka detta omrade for att undvika aterfall av bracket. Vid drygt 99 % av alla operationer i Sverige anvands ett nat for att astadkomma denna forstarkning. Operationen kan utforas med tva olika placeringar av natet. Antingen opereras natet in framfor det forsvagade omradet i ljumsken, framre natplastik eller genom att natet placeras pa baksidan av det forsvagade omradet, bakre natplastik. Den framre natplastiken gors genom ett snitt i ljumsken och kan endast atgarda inguinala brack och den bakre natplastiken kan utforas med titthalsteknik alternativt genom ett snitt och kan atgarda bade inguinala och femorala brack. Svenskt Brack Register (SBR) I borjan av 1990-talet borjade svenska kirurger intressera sig for att studera kvaliteten av brackkirurgin. Detta sammanfoll med att nya operationstekniker introducerades och att nat som forstarkning i ljumsken borjade anvandas allt oftare. SBR ar ett nationellt kvalitetsregister som startades 1992 med avsikt att samla in och analysera uppgifter om utforda ljumskbrackoperationer i landet med malsattning att delge dessa resultat till deltagande kliniker i syfte att forbattra kvaliteten av brackkirurgin. Numer registreras ca 98 % av alla operationer for ljumskbrack som utfors i Sverige. SBR innehaller idag uppgifter om drygt 250 000 ljumskbracksoperationer. Eftersom alla svenska medborgare har ett personnummer, finns en unik mojlighet att folja upp alla opererade patienter, oberoende var i landet operationerna utfors. Eftersom manga andra lander saknar denna mojlighet, har SBR fatt en unik internationell stallning, inte minst ur ett vetenskapligt perspektiv. Mer an 40 vetenskapliga artiklar och 10 avhandlingar (denna inraknad) ar baserade pa data fran SBR. Aterfall av tidigare opererat ljumskbrack Ett av de kvalitetsmatt som ofta anvands inom brackkirurgin, ar andelen patienter som far aterfall efter operation av ljumskbrack. Fran SBR kan alla deltagande enheter fa uppgift om hur manga av deras patienter som genomgatt en omoperation efter tidigare brackoperation. Denna andel har minskat dramatiskt under de senaste 15 aren. Faktorer som forbattrat resultaten efter ljumskbracksoperation ar till exempel, anvandandet av natforstarkning, nya standardiserade operationsmetoder, forbattrad utbildning och inte minst ett okat intresse och forhojt status bland kirurger. Ett annat och mycket viktigt kvalitetsmatt ar risken att drabbas av kroniska smartor och besvar fran den opererade ljumsken. Tidigare studier har visat att andelen som far langvariga besvar efter operation av ett forstagangsbrack ar betydligt storre an andelen som far aterfall. Andelen patienter som far kroniska besvar efter operation av aterfallsbrack ar bristfalligt utrett. Denna information finns inte i SBR, utan kraver att patienter genomgar en efterundersokning . Avhandlingens bakgrund och syfte Risken for en patient att behova genomga en omoperation pa grund av aterfall av brack, ar mer an dubbelt sa stor efter operation av ett aterfallsbrack jamfort med ett forstagangsbrack. Fem ar efter operation av ett forstagangsbrack, har 2.7 % av bracken blivit omopererade pa grund av aterfall. Efter operation for aterfallsbrack har 5.8 % blivit opererade for annu ett aterfallsbrack. Orsaken till denna skillnad ar inte vetenskapligt klarlagd. Syftet med avhandlingen var att identifiera faktorer som paverkar risken for nytt aterfall av brack samt risken for kronisk smarta, efter operation av aterfallsbrack. Malsattningen var att, med ledning fran detta avhandlingsarbete, kunna ge kirurger praktiska rad om hur patienter med aterfallsbrack skall opereras for att minimera risken for nytt aterfall och kronisk smarta efter operation. Delarbete 1 och 2 Bada studierna analyserar alla aterfallsbrack i Sverige som registrerats i SBR under aren 1992-2008. Dessa studier ar till antalet inkluderade operationer av aterfallsbrack de storsta publicerade materialen i litteraturen. Delarbete 1 visar att risken for ytterligare omoperation for aterfallsbrack okar med antalet tidigare utforda ljumskbracksoperationer i samma ljumske. En bakre natplastik innebar en lagre risk for omoperation jamfort med en framre natplastik. Risken for omoperation var lagre om patienten opererades pa en annan enhet an den enhet som utforde den foregaende operationen. Detta kan bero pa att man saknade kompetens att utfora en bakre natplastik pa den enhet dar patienten genomgick foregaende operation. Delarbete 2 visar att en bakre natplastik med titthalsteknik har den lagsta risken for omoperation. Om foregaende operation var en framre ljumskbracksoperation, hade de bakre natplastikerna en lagre risk for omoperation jamfort med en framre natplastik. Studien visar att kvinnor som opereras for aterfallsbrack skall opereras med en bakre natplastik, eftersom de i storre utstrackning an man har femoralbrack. Delarbete 3 och 4 I dessa studier ingar patienter som opererats for aterfallsbrack i Malmo, Lund, Landskrona, Helsingborg och Angelholm under aren 1998-2007. Data fran SBR har inhamtats och analyserats. Patienterna har dessutom fatt besvara fragor om huruvida de aterfatt en knol i ljumsken och om de hade nagra besvar i den opererade ljumsken. De har ocksa fatt besvara en omfattande enkat om ljumsksmarta. De patienter som angav en ny knol eller besvar fran den opererade ljumsken, kallades for undersokning av lakare. Delarbete 3 har studerat risken att fa annu ett aterfall och delarbete 4 har undersokt risken for kronisk smarta och forsamrad fysisk formaga. Delarbete 3 visade att en bakre natplastik utford med titthalsteknik eller genom oppen operation via ett snitt ovan ljumsken hade den lagsta risken for aterfall. Studien visade betydelsen av att ta hansyn till vilken operationsmetod som anvants vid forsta ljumskbrackoperationen. Risken for ett nytt aterfall var mindre om aterfallsbrack efter tidigare framre ljumskbracksplastik, opererades med en bakre natplastik. Om den forsta brackoperationen var en bakre natplastik, innebar en framre natplastik en lagre risk for aterfall jamfort med en ny bakre natplastik. Detta ar inte visat i tidigare studier. Drygt 40 % av alla kvinnor med aterfallsbrack hade ett femoralbrack, vilket endast kan atgardas med en bakre natplastik. Om aterfallsoperationen utfors av en kirurg som utfor en arlig medelvolym storre an 5 oppna bakre natplastiker, ar risken for aterfall mindre an om kirurgen utfor mindre an 5 oppna bakre natplastiker. Delarbete 4 visar att 29 % beskriver en kronisk smarta i ljumsken eller forsamrad fysisk formaga efter operation av aterfallsbrack. Sex procent av patienterna anger en smarta som inte kan ignoreras och paverkar dagliga aktiviteter. For de patienter som opereras for aterfall efter en tidigare framre ljumskbracksoperation, var risken for kronisk smarta och forsamrad fysisk formaga lagre efter en titthalsoperation jamfort med en framre natplastik. Om aterfallsoperationen gors av en kirurg som utfor en arlig medelvolym storre an 5 oppna bakre natplastiker, ar risken for kronisk smarta och forsamrad fysisk formaga mindre an om operatoren utfor mindre an 5 oppna bakre natplastiker. Patienter som genomgar en andra operation for aterfallsbrack, har en hogre risk for kronisk smarta och forsamrad fysisk formaga jamfort med dem som opererats en gang for ett aterfallsbrack. Det ar darfor av storsta vikt att patienter som opereras forsta gangen for ett aterfallsbrack, far ett optimalt kirurgiskt omhandertagande for att minimera risken for ytterligare aterfall och darmed risken for kronisk smarta. (Less)