Temperaturmätning i samband med provfisken

Tidsmassig och rumslig variation i vattentemperatur paverkar fisk och kraftor pa manga satt, och vattentemperatur mats i samband med olika provfisken. Vi har i denna rapport sammanstallt information om varfor och hur vi gor temperaturmatningar i samband med Sotvattenslaboratoriets natprovfisken, alprovfisken med ryssjor och kraftprovfisken med mjardar. Rapporten innehaller ocksa resultatet fran en pilotstudie dar vi jamforde temperaturmatningar via temperaturloggar vid nat med momentana temperaturprofiler fran 2017, och jamforelser mellan momentana temperaturmatningar vid al- och kraftprovfisken med data fran temperaturloggar placerade i de provfiskade omradena under 2016 och 2017. Pilotstudien 2017 bekraftade att en temperaturprofilmatning kan anvandas for att ge rimliga skattningar av temperaturen vid enskilda nat placerade vid olika djup i olika delar av mindre sjoar. Pilotstudien bekraftade ocksa farhagan att temperaturmatningar vid enskilda nat i Vattern kan avvika oacceptabelt mycket fran temperatur matt vid motsvarande djup i en enda temperaturprofilmatning per provfiskat omrade. Dessutom tenderade temperaturen vid naten att vara systematiskt lagre an vid motsvarande djup i temperaturprofilen. Hanteringen av temperaturloggar vid naten var ett tidsodande moment bade i falt och pa kontoret efter faltsasongen. Eventuellt okad kostnad for rutinmassig temperaturmatning vid varje nat behover darfor vagas mot kostnader for en eller flera temperaturprofiler i samband med varje provfiske. En sadan avvagning behover goras for sjoar av olika storlek och hydrologi, eftersom pilotstudien indikerar att temperaturmatning vid naten kan vara mer kostnadseffektiv i storre och djupare sjoar. I nulaget saknar vi information fran sjoar av intermediar storlek, eftersom den storsta av vara mindre sjoar var betydligt mindre och grundare an de provfiskade omradena i Vattern. Vara temperaturjamforelser i samband med al- och kraftprovfisken 2016- 2017 visade att momentana temperaturmatningar stamde overraskande val overens med medelvarden fran temperaturloggar placerade i de provfiskade omradena. Jamforelsen forsvarades dock patagligt av att temperaturdata fran tidigare provfisken inte fanns latt tillgangliga i kvalitetssakrade databaser. Problemet atgardades delvis under projektets gang, genom forberedelser av datafiler, for att senare lagras i befintliga databaser som Kraftdatabasen och Sotvattenslaboratoriets temperaturdatabas for sjoar. For att detta arbete ska fortlopa och utvecklas foreslar vi att arbetet koordineras av den grupp som jobbar med utveckling av alla Sotvattenslaboratoriets databaser.