Kolbäcksån - recipientkontroll 1998

Kolbacksans vattensysten har under 1998 undersokts inom ramen for ett samordnat trearigt recipientkontrollprogram lopande under aren 1997-1999. Programmet omfattar provtagning av vattenkemi i 12 sjoar samt vid 9 stationer i rinnande vatten. Provtagningar for vattenkemi utfordes i sjoarna under vinter/varvinter (februari-april) . samt i augusti. I rinnande vatten utfordes manadsvisa provtagningar. Vaxtplanktonprover togs i augusti i sjoarnas epilirnnion (vattenvolymen ovanfor sprangskiktet). Bottenfaunaprover togs augusti i sjoarnas litoral (strandzon) samt under vinter/varvinter i profundal (djupbotten) och sublitoraI. Medeltemperaturen och den totala nederborden var nara normala under 1998. Vintern var mild med en lagre nederbord an normalt. Varen var normal med avseende pa temperatur och nederbord medan sommaren var nagot kallare an normalt och nederbordsrik. Temperaturen under hosten var normal medan nederborden var fortsatt storre an normalt. Medelvattenforingen vid Stromsholm var 31 m 3 /s vilket ar hogre an normalt och avvek fran referensperiodens medelvarden under flera manader. Under vintern var vattenforingen betydligt hogre an normalt. Under varen var medelvattenforingen lagre eller mycket lagre an normalt. Under sommar och sensommar var vattenforingen normal och under host/senhost aterigen hogre an den normala. Totalfosforhalterna i sjoar och vattendrag var laga i de ovre delarna av systemet och okade efter hand till hoga halter i den nedersta delen av systemet. Forhojda fosfathalter forekom i augusti i bottenvattnet av sjoarna Sodra Barken, Stora Aspen och Tratten i samband med temperaturskiktning och laga syrgashalter. Den sammanlagda transporten av totalfosfor till Malaren under 1998 var 25,7 ton. Det storsta fosfortillskottet sker efter Virsbo dar Kolbacksan rinner genom rikajordbruksmarker. Totalkvavehalterna i sjoar och vattendrag var under 1998 mattligt hoga till hoga och okade efter hand nedstroms i systemet. Arstransporten av totalkvave vid Stromsholm var 742 ton varav 300 ton var partikelbunden vilket kan jamforas med de 409 ton totalkvave som tillfordes Kolbacksasystemet fran punktkallorna. Vid provtagningarna i augusti uppvisade samtliga sjoar forutom Saxen, Amanningen, Ostersjon och Freden en tydlig temperaturskiktning. Mycket laga syrgashalter i bottenvattnet fanns i augusti i sjoarna Sodra Barken, Stora Aspen och Tratten. God buffertkapacitet (alkalinitet normalt hogre an 0,1 mekv/l) radde i samtliga sjoar och vattendrag under 1998. Endast i de uppstroms liggande provpunkterna, Pellabacken, Saxens utlopp och Bysjon, samt i Tratten forekom vid vinterprovtagningen 1998 enstaka varden under 0,1 mekv/l. Under 1998 uppvisade Saxen fortsatt mycket hoga halter av koppar, zink, kadmium och bly i jamforelse med ovriga sjoar i systemet. Forhojd blyhalt konstaterades ocksa i bottenvatten fran Stora Aspen i augusti. Transporten av zink lag pa en hog niva i hela Kolbacksans huvudfara medan transporten av ovriga metaller kraftigt okade nedstroms Semla. Kolbacksan passerar dar tatorterna Fagersta, Surahammar och Hallstahammar med flera stora industrier och det saknas storre sjoar som kan binda metaller. Den svala sommaren gjorde att kiselalger dominerade i nio sjoar medan vattenblornmande cyanobakterier och Gonyostomum semen forekom i avsevart mindre mangder an under 1997. Den storsta vaxtplanktonvolymen uppmattes i sjon Tratten, dinoflagellater och kiselalger dominerade vaxtplanktonsarnhallet i motsats till 1997 da cyanobakterier, (Aphanizomenon) forekom i stor mangd. Totalvolymen i bade Ostersjon och Freden var stor och bestod till 70-80 % av tradformade kiselalger, framfor allt Aulacoseira spp. I de flesta av de resterande sjoarna var vaxtplanktonforekomsten liten . eller mycket liten. Totalt patraffades 179 olika taxa i bottenfaunaproverna fran de undersokta sjoarna i Kolbacksans vattensystem. Det hogsta sammanlagda antalet taxa~ 161, patraffades i litoralproverna, medan sublitoral- och profundalproverna uppvisade sammanlagt 63 respektive 32 taxa. ASPT indexet, som anvands for bedomning av miljokvalitet med litoralfaunan, visar pa mattliga till starka effekter av storning. Det ar Saxen och nagot overraskande Bysjon som uppvisar tydliga och starka effekter av storning. Langre ned i systemet var storningseffekterna mattliga till svaga. For profundalbottnarna visar BQI indexet pa mattligt hoga till hoga indexvarden (mattliga till tydliga effekter av storning) for sjoar i den ovre delen av Kolbacksans vattensystem (Bysjon, Vasman, Ovre Hillen, Haggen och Norra Barken). Forekomst av fjadermygglarver Heterotrissocladius grimshawi, Sergen tia coracina och Tanytarsus sp. I dessa sjoar indikerar goda syrgasforhallanden pa de djupa bottnarna. I de mer naringsrika sjoarna langre ned i systemet (Sodra Barken, Stora Aspen, Ostersjon och Freden) dominerar i stallet fjadermyggarter med ett lagre indikatorvarde som Chironomus plumosus-typ och Chironomus anthracinus. Dessa sjoar har foljaktligen BQI indexvarden lagre an 2, vilket indikerar starka effekter av storning. De undersokta sjoarna hade en hog diversitet, med Shannonindex varierande mellan 2,35 och 4,40, vilket ar hoga eller mycket hoga varden enligt bedomningsgrunderna. Medins surhets index visar att bottenfaunan i Kolbacksans sjoar inte uppvisar nagra skador av laga pH-varden.