Klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik

For cirka 2–16 % av draktiga tikar uppstar dystoki, hos 60 % av dessa kravs kirurgiska atgarder i form av kejsarsnitt. I den har studien beskrivs systematiskt hanteringen av dystokier som leder till kejsarsnitt vid Universitetsdjursjukhusets (UDS) Smadjursklinik. Under perioden sept-nov 2018 utfordes sex akuta kejsarsnitt vid UDS. Sex tikar fodde totalt 33 valpar, varav 28 valpar fodda via kejsarsnitt. Halften av tikarna i studien var av rasen fransk bulldogg. Ovriga raser i studien inkluderar pomeranian, welsh corgi cardigan samt lagotto romagnolo. Varksvaghet var bakomliggande orsak till dystoki hos fyra av sex tikar i studien. Hos ovriga tikar hade dystokin troligen obstruktiva orsaker. Indikationer for kejsarsnitt i studien inkluderade primar och sekundar varksvaghet, allmanpaverkan hos tiken, misstanke om obstruktiv dystoki, fetal stress m.m. Blodprov togs pa samtliga tikar, hypokalcemi sags hos halften av tikarna. Fem av sex tikar rontgades, i samtliga fall kunde draktigheten bekraftas, alla foster var valmineraliserade och inga tecken pa fosterdod sags. Hos fyra tikar sags heller inga fellagen. Endast tva av sex tikar ultraljudades, trots att ultraljud ar ett utmarkt verktyg for att utvardera fostrens viabilitet och upptacka fetal stress, vilket ar en tydlig indikation for omedelbart kejsarsnitt. Fyra tikar fick initialt medicinsk behandling med kalcium intravenost. Ingen av tikarna i studien behandlades med oxytocin for att stimulera varkarbetet. Infor kejsarsnittet preoxygenerades samtliga tikar. Tva tikar premedicinerades med fentanyl. For samtliga tikar inducerades narkosen med alfaxalon. Tva tikar fick lokalbedovning med lidokain. Sevofluran anvandes for underhall av narkosen hos fyra av tikarna, for tva av tikarna anvandes istallet isofluran. Med god planering kan valparna forlosas 5–15 min efter induktion av narkosen, for tre av tikarna i den aktuella studien var samtliga valpar forlosta inom 16 minuter. 28 valpar foddes via kejsarsnitt. Vid aterupplivning/aktivering av valparna efter kejsarsnitt gnuggades alla valpar torra med handdukar och luftvagarna sogs rutinmassigt rena med valpsug. Nagon form av varmekalla anvandes for alla valpar. Endast en valp gavs syrgas i samband med aterupplivningen. Tre kullar placerades i syrgasbur da aterupplivningen var avslutad. Fyra valpar gavs hjartmassage. Tre valpar gavs glukos oralt. Inga andra lakemedel anvandes i samband med aterupplivning av valpar fodda via kejsarsnitt. Totalt 28 valpar undersoktes enligt Apgar-skalan. De allra flesta valparna (64 %) tillhorde den hogsta poangkategorin, 7–10 Apgar-poang. Totalt 18 % av valparna tillhorde kategorin med 4– 6 Apgar-poang, lika stor del, 18 %, tillhorde den lagsta poangkategorin (0–3), endast en av totalt fem valpar i denna kategori levde efter tva timmar. Hogst mortalitet sags darmed i den lagsta Apgar-kategorin. Samtliga valpar i hogsta och mellersta kategorin levde efter tva timmar. Den neonatala mortaliteten omedelbart efter fodelsen samt efter tva timmar for valpar fodda via kejsarsnitt var i studien 14 %. Detta resultat ar jamforbart med valpoverlevanden i flertalet andra studier. Samtliga tikar overlevde till utskrivning fran djursjukhuset. Resultatet i studien visar att hanteringen av dystoki och kejsarsnitt hos tik generellt ar god vid UDS Smadjursklinik. Med rutinmassig anvandning av ultraljud skulle fetal stress kunna upptackas tidigare och i storre utstrackning an i dagslaget, vilket mojliggor for tidigare insatta atgarder/tidigare beslut om kejsarsnitt. Genom att forbattra den neonatala omvardnaden efter kejsarsnitt och i storre utstrackning ge valparna syrgas samt ventilera/intubera valpar med apne torde den neonatala overlevnaden kunna forbattras ytterligare. Oavsett hur bra behandling tiken och valparna ges pa djursjukhus ar det dock avgorande att djuragaren soker hjalp i tid.