1600-talets Göteborg

Goteborg och 1600-tal handlar mycket om spadar och att grava i lera och dy. Vastlanken framstar som enkel i jamforelse med det uppdrag som 29 arige Johan Adler Salvius fick av den da 24 arige kungen Gustav II Adolf – att rita och bygga en stad pa sankmarkerna mellan Kvarnberget och Otterhallan. De forsta spadtagen togs pa hosten 1619 da arbetet med hamnen paborjades. Drangar fran intilliggande gardar borjade grava dar Kronhusbodarna nu ligger. Planen da var att grava ut en hamn fran Lilla bommen till Packhusplatsen, runt Kvarnberget. Efter ett par manader stotte man pa berg ett par meter ner i leran, vilket gjorde att hamnen inte skulle fa tillrackligt djup. Hamnens lage fick andras och 1620 borjade arbetet med det som skulle bli Stora Hamnkanalen. Det nya staden Goteborgs hamn. Kajkanterna forstarktes med over 10m langa trapalar som slogs ned i leran. 1622 var hamnen klar, men haftiga regn pa hosten gjorde att kajerna rasade in och hamnen forstordes. Det gick inte att fa hamnen tillrackligt djup. Storre batar fick omlastas ute pa alven. Samtidigt borjade man grava ut for tva mindre hamnkanaler, Ostra och Vastra hamnen, det som senare doptes om till Ostra och Vastra hamngatorna. Kanalerna var viktiga for att kunna fora in och ut varor i staden, men de dranerade ocksa effektivt den sanka och leriga platsen sa det blev mojligt att bygga hus och gator.