Effekter av åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark och åtgärdsutrymme

EU:s ramvattendirektiv staller stora krav pa atgarder for minskade vaxtnaringsforluster fran jordbruksmarken. Denna rapport uppdaterar kunskapslaget for det underlag som hittills anvants inom Vattenmyndigheternas atgardsprogram for atgarder mot fosforforluster, och sammanstaller ocksa kunskapen kring nya atgarder for kvave och fosfor. En del uppdateringar kring atgarders effekter och metoder for uppskattning av atgardsutrymmen foreslas, men for flera atgarder ar kunskapsunderlaget fortfarande litet. Det galler till exempel kalkfilterdiken, tvastegsdiken och strukturkalkning med de produktblandningar som anvands idag. Att man behover satta ett stort effektintervall for en atgard beror ibland pa bristande underlag, men ofta pa att effekten varierar naturligt beroende pa forutsattningarna. Att snava in atgardsutrymmet till de forhallanden som ger en god effekt ar ett satt att fa storre total effekt och sakrare resultat pa ett mindre utrymme. For vatmarker, dammar och skyddszoner foreslas metoder for att optimera placering, t ex utefter hydraulisk belastning och fosforbelastning, for att begransa atgardsutrymmet till de omraden dar man kan forvanta sig en viss effekt. Atgardsutrymmet behover i vissa fall definieras efter fler kriterier an de rent naturvetenskapliga. For strukturkalkning bor det exempelvis inte bara begransas av lerhalt utan ocksa av faktorer som har med mojlighet till timing och tillgang pa kalk att gora. For stallgodselatgarder finns ett omfattande regelverk, och for omraden som omfattas av Nitratdirektivet bor man kunna anta att atgarder redan ar genomforda och att utrymme for ytterligare implementering darmed ar litet. Hur lang tid det tar innan en atgard ger effekt och dess varaktighet ar nagot som maste beaktas i effektuppskattning. Har ar atgarden som galler att minska markens fosforforrad genom minskad stallgodseltillforsel exempel pa en atgard som far effekt forst efter lang tid. Darfor bor den tas bort ur atgardsprogrammet, som har ett annat tidsperspektiv vad galler effektuppskattningar. Det ar dock fortfarande en viktig atgard pa gardar med fosforrika marker. Atgarder, som inte tidigare ingatt i Vattenmyndigheternas atgardsprogram ar exempelvis precisionsgodsling, fanggrodor, reducerad jordbearbetning, tackdikning och dikesunderhall, samt reglerbar dranering. Dessa ar atgarder med god potential, men dar nagra kan fa motsagande effekter pa kvave- respektive fosforforluster.