Seaside, Celebration och Windsor: Studier av urbana estetiska regler

Popular Abstract in Swedish Det finns idag en uttalad stravan fran samhallets sida att hoja den arki-tektoniska kvaliteten i den byggda miljon. Den svenska bygg-lagstiftning-en ar sedan ett par ar tillbaka andrad sa att hansyn maste tas ocksa till estetiska kvaliteter nar andringar i den fysiska miljon ska genomforas. I den regerings-proposition som foregick lagandringen pekas arkitektur och design ut som viktiga kultur-fenomen och konkurrensmedel i en global konkurrens. Trots denna vilja att hoja den arkitektoniska kvaliteten saknas i stor utstrack-ning systematisk kunskap dels om vad god arkitektur i stads-byggnads-sammanhang ar, dels om hur den kommer till. Den nya lagstiftningen vacker ocksa fragor om hur hansynen till estetiska kvaliteter ska genomforas praktiskt. Hur skapar man fran samhallets sida en konsekvent och rattssaker praxis for vilken kravniva som ar rimlig pa detta omrade? Skiljer sig kraven mellan olika bebyggelseomraden eller olika typer av projekt, och hur ska den enskilde i sa fall veta vilken niva av hansyn som galler? Det ar fragor som dessa som bildar bakgrund till avhandlingen Seaside, Celebration och Windsor: Studier av urbana estetiska regler. Teoretiskt finns det tre huvudsakliga satt att uppratthalla eller hoja den arkitektoniska kvaliteten: Det forsta ar en designgranskning av en enskild person eller av en grupp av bedomare sa som sker vid en bygglovsgranskning eller en jurybedomning av en arkitekttavling. Det andra tankbara sattet ar uppbyggandet av en enhetlig smak- eller kvalitetskultur dar alla ingaende individer ar overens om vad som ar arkitektonisk kvalitet och nodvandigheten av att strava efter den. Det tredje sattet ar att formulera estetiska regler, och det ar detta satt som avhandlingen har undersokt narmare. Mer precist handlar avhandlingen om bruket av estetiska regler i stadssammanhang. Amnet behandlas dels genom teoretiska analyser, dels genom tre fallstudier – studier av tre relativt nybyggda stader eller bostadsomraden i Florida i USA. Dessa fall (avhandlingstitelns tre orter) ar samtliga nara relaterade till en samtida amerikansk stadsbyggnadsrorelse som heter New Urbanism – den nya urbanismen. Denna rorelse, formellt grundad 1993, arbetar for att sprida ett traditionellt smastadsideal som enligt rorelsens foretradare ska minska bilberoendet och skapa vackra platser med en tydlig identitet. Dessa platser ska kannetecknas av en regionalt eller lokalt anknuten arkitektur, ett traditionellt gatunat med valdefinierade offentliga rum, social och funktionell blandning och en hogre tathet runt kollektivtrafikstationer. Ett av nyurbanisternas medel for att astadkomma detta ideal ar de estetiska regler, sa kallade urbana designkoder, som avhandlingen studerar. De tre studerade orterna ar tillkomna under 1980- och 90-talen. Seaside ar en badort med 300-400 hus i nordvastra Florida som borjade byggas i borjan av 80-talet. Den ar planerad som en liten, relativt tat smastad med ett centrum med affarer och kontor, ett traditionellt gatunat och hus vars utformning anknyter till en regional byggnadstradition. Staden fick ett stort genomslag i media och i 80-talets amerikanska arkitekturdebatt och kom pa manga satt att bli startskottet for det som sa smaningom kom att bli New Urbanism. Windsor ar en exklusiv semesterby med golf- och hastpoloklubb, av ungefar samma storlek som Seaside, som ligger pa Floridas ostra kust, inte sa langt norr om Miami. Omradet ar planerat i slutet av 80-talet av samma arkitektkontor som Seaside: det Miami-baserade kontoret Duany & Plater-Zyberk Architects, som har hade utvecklat sina arbetsmetoder jamfort med det tidigare projektet. Celebration, slutligen, ar det senast planerade projektet av de tre. Det ar en helt ny liten stad sydvast om Orlando, inte langt fran Disney World. Staden ar kand just for att det ar ett av Disneykoncernens dotterbolag som ar exploator. Precis som i Seaside finns har en stadskarna med affarer och kontor, omgiven av bostader med traditionell arkitektur. Detta ar dock en stad med permanenta invanare som bor och arbetar i Orlandoomradet, till skillnad fran Seaside och Windsor som bada ar semesterorter. Fardig beraknas staden fa cirka 20 000 invanare. Syftet med avhandlingen ar att oka forstaelsen for estetiska regler som fenomen, och att belysa forhallandet mellan estetiska regler och arkitektonisk kvalitet. Darfor har de urbana designkoderna och den fardiga miljons arkitektoniska kvalitet statt i fokus i de tre fallstudierna. Syftet har varit att klargora vilken roll designkoderna spelat for den fardiga miljons kvalitet. Erfarenheterna fran fallstudierna visar att samtliga har en hogre arkitektonisk kvalitet an motsvarande omraden planerade pa gangse satt och att de estetiska reglerna atminstone delvis bidragit till detta. Slutsatsen blir att estetiska regler inte star i motsats till, eller forhindrar, uppkomsten av god arkitektonisk kvalitet. For att ytterligare fordjupa diskussionen kring dessa fragor diskuteras i avhandlingens teoretiska delar olika synsatt pa regler och kvalitet som kan oka forstaelsen for estetiska regler. Ett av de viktigare begreppsparen som diskuteras ar stabil och spontan kvalitet. Stabil kvalitet star for fenomen som ar bra darfor att de stammer overens med vara forvantningar och normer for hur just detta fenomen ska vara, medan spontan kvalitet star for fenomen som vi uppskattar for att de star for nagot nytt och positivt, djarva losningar pa nya problem. Fallstudierna tycks visa att estetiska regler framfor allt har en koppling till (och en positiv inverkan pa) den stabila kvaliteten. Spontan kvalitet kan uppsta om de estetiska reglerna inte ar for detaljstyrande. Det verkar ocksa som om den typ av designkod som anvants i Seaside (en typologisk kod som utgar fran lost beskrivna hustyper) lamnar storre utrymme for uppkomsten av spontan kvalitet an den monsterbok (som utgar fran detaljerade beskrivningar av stilar) som anvants i Celebration. Fragan ar hur man gar fran dessa amerikanska fallstudier till en svensk verklighet. New Urbanism ar en mangtydig och svarfangad foreteelse. Det ar ocksa en typiskt amerikansk foreteelse. I sin amerikanska kontext framstar rorelsen ofta som radikal, exempelvis med sitt miljo-engagemang, samtidigt som den i andra avseenden ar uppenbart varde-konservativ. Pa samma gang som rorelsens aktorer har en stark tro pa planering agerar de helst pa marknadens villkor. Det ar darfor inte sjalvklart att det gar att dra slutsatser med giltighet i Sverige av de amerikanska fallstudierna. Trots stora skillnader mellan Sverige och USA finns det anda tillrackliga likheter for att dra vissa slutsatser. Urbana designkoder borde kunna anvandas som planeringsteknik ocksa i Sverige, aven om innehallet i de estetiska reglerna maste anpassas till det aktuella svenska projektet. Estetiska regler kan anvandas som ett led i ett arbete for en hogre arkitektonisk kvalitet i den byggda miljon. Den overgripande slutsatsen blir darfor att urbana designkoder kan vara ett instrument av flera i en stravan efter en hogre kvalitet hos den byggda miljon. (Less)