Utfodring av torr eller stöpt hel kärna av korn, raps, åkerböna och ärt

Syftet var att studera hur utfodring av torra eller stopta hela fron/karnor av korn, raps, akerbona och art paverkade forekomsten av hela fron/karnor och foderpartiklar ≥ 1 cm i tracken, naringsinnehall i tracken samt vikten och hullet hos ickeproducerande tackor. En hypotes var att tackorna skulle tugga sonder de hela frona/karnorna sa bra att de kom at naringen i kraftfodret pa ett tillfredsstallande satt. En annan var att tackornas utnyttjande av de hela frona/karnorna skulle vara hogre for stopt an for torrt foder. Tjugofyra sinlagda tackor (finull/dorset-korsningar) delades upp i individuella boxar fordelade pa de sammanlagt atta foderstaterna sa att den genomsnittliga vikten var jamn over behandlingarna. Forsoksperioden foregicks av en tre-och-en-halv veckor lang tillvanjningsperiod, under vilken tackorna utfodrades forsoksfodermedlen torra. Under forsoksperioden utfodrades tackorna med begransade givor grovfoder och kraftfoder. De fick da 2 kg av grovfodret, som var ett grasensilage av medelgod kvalitet med 59 % torrsubstans, samt antingen 350 g korn, 100 g raps, 350 g akerbona eller 350 g art utfodrade torra eller stopta i 22 timmar i rumstempererat vatten. Korn stoptes i 350 ml, rapsfro i 150 ml, akerbona i 350 ml och art i 400 ml vatten. Samtliga tackor at upp det tilldelade fodret under hela den fyra veckor langa forsoksperioden. Vagning och hullbedomning av tackorna utfordes vid forsokets borjan och forsokets slut. Under tva dagar i vardera av de fyra forsoksveckorna samlades farska trackprover fran strobadden fran samtliga tackor. Tracken fran forsta dagen sammanfordes sedan med den fran andra dagen. Av det sammanslagna provet anvandes 50 g till vatsiktning och 50 g till torrsubstansbestamning. Trackens konsistens och farg bedomdes utifran femgradiga skalor dar 1 var los och 5 hard for konsistensen och 1 var gul, 3 kastanjebrun och 5 svart for fargen. Vatsiktningen utfordes med en sikt med porstorleken 1,18 mm. Tracken spolades forsiktigt med ljummet kranvatten i ca 15-20 minuter, eller till dess att alla foderpartiklar var rena. Samtliga partiklar ≥ 10 mm samt hela och halva fron/karnor raknades och torkades i torkskap vid 60°C i 24 timmar. Torrvikten hos partiklar och fron/karnor registrerades. Trackens torrsubstans bestamdes genom att prover om 50 g torkades i torkskap vid 60°C i 24 timmar. Den kemiska analysen av tracken innefattade analys av innehallet av raprotein, NDF, starkelse och rafett. I den statistiska analysen av datan fran forsoket analyserades data fran registreringar av antal fron, antal halva fron, fronas torrvikt, procent fron av trackens ts, antal partiklar, partiklarnas torrvikt, procent partiklar av trackens ts, trackens ts-halt, farg och konsistens veckovis. Dartill analyserades tackornas hull- och viktforandringar fran registreringarna i forsokets borjan och slut samt resultaten fran den kemiska analysen av tracken fran tredje forsoksveckan, dvs. innehallet av raprotein, NDF, starkelse och rafett. Resultaten fran forsoket visar att stopning av korn, raps, akerbona och art generellt sett inte paverkar antalet fron eller antalet langa partiklar i tracken fran tackor utfodrade ettdera av de fyra kraftfodermedlen i en grasensilagebaserad foderstat. Eftersom tackor, liksom alla idisslare, anpassar sig mer och mer till en foderstat ju langre tid som gar, kan fjarde (sista) forsoksveckan anses vara den vecka vars resultat speglar sanningen bast. Resultaten fran fjarde forsoksveckan indikerar motsats till de tidigare forsoksveckorna en tendens till att stopning minskar antal fron i tracken for korn och raps. Generellt sett kan vi dock pasta att det inte ar nagra fordelar med stopning med avseende pa vare sig de testade kraftfodermedlens nedbrytbarhet eller vomfunktionen hos tackorna. Tackor som utfodrades med korn eller raps hade fler hela fron i tracken an de som utfodrades med akerbona eller art. Det fanns inga hela fron i tracken fran tackor utfodrade med akerbona eller art. Det fanns dock fler halva fron i tracken fran tackor utfodrade med art an fran tackor utfodrade med nagot av de andra kraftfodermedlen. Antalet fiberpartiklar i tracken var dartill hogre i foderstaten med art under tredje forsoksveckan. Slutsatsen fran forsoket ar att stopning av kraftfoder till ickeproducerande tackor inte ar lonsamt da det medfor ett extra arbetsmoment samtidigt som det inte ger nagon fordel i foderutnyttjandet. Tillsammans med tidigare forsok dar hela spannmalskarnor, akerbonor och art anvants kan det konstateras att far utnyttjar naringen fran hela karnor fran dessa fodermedel sa bra att ingen forbehandling ar nodvandig. Akerbona var det fodermedel som utnyttjades bast med hansyn till antalet hela karnor i tracken, foljt av art.