Följeforskning BoStad2021: Delrapport 2

Detta ar den andra delrapporten i ett foljeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Goteborg. En forskargrupp fran Chalmers har foljt arbetet sedan januari 2016 pa uppdrag av Goteborgs Stad och Framtiden i samverkan med ovriga byggaktorer. Fragestallningarna for foljeforskningen ar: Vilka atgarder vidtas i BoStad2021 for att korta ledtider for bostadsbyggande? Ar de framgangsrika utifran malet att bygga 7 000 bostader till 2021 utover den ordinarie produktionen och utifran involverade aktorers syn pa tid, kvalitet, ekonomi och krav pa rattssakerhet? Vilka lardomar kan anvandas i den ”ordinarie” processen? Det ar for tidigt att dra nagra langtgaende slutsatser huruvida det forandrade arbetssattet i BoStad2021 innebar en effektivisering jamfort med den ordinarie processen sa att det politiskt faststallda malet kan nas till 2021. Vi kan dock konstatera att delmalet att alla planer skulle vara antagna eller godkanda den 31/12 2017 inte uppfyllts, men att 24 planer av 31, med sammanlagt vad kommunen da bedomde motsvara mer an 6 000 bostader i genomforandeskedet, var antagna. Planer med cirka 2 300 bostader var overklagade. Under 2017 minskade antalet bostader i planer som ingar i BoStad2021 med cirka 1 000 till foljd av uppkomna hinder. Om malet 2021 ska nas kravs troligen bade att alla planer antas under forsta halvaret 2018 och att genomforandetiden for vissa planer komprimeras. Vi kan ocksa konstatera att genomsnittstiden fran planstart till antagande for de 15 planerna med standardforfarande ar cirka 20 manader, betydligt kortare an de 30 manader som uppgivits som genomsnittlig tid for en detaljplan med standardforfarande i Goteborg, men nagot langre an de 17 manader som sattes som delmal for BoStad2021. Antalet aktorer i BoStad2021 ar stort, uppfattningarna om arbetssatt och framdrift varierar saval inom de olika aktorsgrupperna som mellan dessa. Det finns inte en entydig bild av alla de ingaende processerna, vilket framgar av vara intervjuer med kommunens projektledare och samtliga byggaktorer (med ett undantag). Sammantaget ar dock vart intryck att det finns ett fortsatt engagemang for arbetssattet i BoStad2021, bade hos de kommunala och de privata aktorerna. Den storsta skillnaden mellan arbetssattet i BoStad2021 och den ordinarie produktionen ar att tidplanerna har hogsta prioritet, andra fragor ar underordnade. Fokus pa tidplanerna har troligen bidragit till forkortningen av genomsnittstiden for detaljplaner med standardforfarande. Vi drar slutsatsen att en tydlig deadline som backas upp av tillrackliga resurser och engagemang fran alla inblandade ar ett gangbart politiskt styrmedel for att minska tidsatgangen i planeringsprocessen. Fasta tidplaner fran planstart till inflyttning bor provas aven utanfor BoStad2021. Aven delar av det forandrade arbetssattet i BoStad2021 bidrar till en effektivisering enligt manga som ar verksamma inom satsningen. For det forsta upplevs den gemensamma kommunala projektorganisationen som ett framsteg jamfort med tidigare. Dock finns det en potential for att utveckla granssnittet projekt-linje och att fordjupa och bredda samverkan mellan samtliga forvaltningar och aktorer som ar kritiska for planerna. Det digitala stodet behover utvecklas. Var enkat med kommunala handlaggare tyder pa att arbetsbelastningen ar hog. Samverkansfora ar den andra komponenten i det forandrade arbetssattet inom BoStad2021. Samverkan mellan staden och byggaktorerna fungerar olika bra i olika projekt och pa olika nivaer. Allmant uppfattas samverkan som viktig, men vara insamlade uppgifter visar pa olika forvantningar och incitament hos staden och byggaktorerna for samverkan utover den som sker i det enskilda projektet. Syftet och nyttan med – och forvantningarna pa – samverkan behover preciseras och avtalas. Den interna kommunikationen mellan samverkansfora behover utvecklas for att bygga fortroende och gynna framdriften. Parallella processer, dar inte minst bygglovsfragor, projektering av hus och allman plats och lantmateriprocessen ligger mer eller mindre parallellt med arbetet med detaljplanen, anses ge fordelar, framfor allt en battre och utokad samverkan mellan staden och byggaktorerna samt en tydlig forkortning av lantmateriprocessen. De parallella processerna lider i nagon man av oklarheter genom att grundforutsattningar tillkommer eller andras under detaljplaneskedet. Dessutom ar incitamenten svaga for byggaktorer att projektera langt fram innan detaljplanen vunnit laga kraft. Vi noterar att flera projekt ar mer komplicerade an vad den snava tidplanen forutsatte. Grundlaggande forutsattningar ar inte alltid tillrackligt utredda, det ma galla sadana som staden och byggaktorerna kan paverka sjalva i respektive plan, men aven mer overgripande som borde varit fastlagda inte minst i oversiktsplanen. Riksintresse kommunikation ar en sadan forutsattning. Forskargruppens overgripande slutsats efter tva ars studier av BoStad2021 ar att processen kan effektiviseras genom fokus pa de enstaka projektens tidplaner samt genom en utvecklad gemensam kommunal projektledning, preciserade parallella processer och en tydligare, selektiv och avtalad ordning for samverkan pa olika nivaer. Aven om dessa atgarder ar nodvandiga ar de inte tillrackliga. Att snabbt bygga ett stort antal bostader i ett stort antal relativt sma utbyggnadsprojekt, vissa med brister i grundlaggande forutsattningar och bristande samsyn med staten om paverkan pa infrastruktur for kommunikation ar en betydande utmaning. I det fortsatta arbetet kommer foljeforskningen att studera hur grundfragorna hanteras under genomforandeskedet och sarskilt ta upp fragor kring stadsbyggnadskvaliteter, overprovningar och overklaganden, avtalen, byggaktorernas rutinutveckling och slutligen ekonomi.