Följeforskning BoStad2021: Delrapport 3

Detta ar den tredje delrapporten i ett foljeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Goteborg. En forskargrupp fran Chalmers har foljt arbetet sedan januari 2016 pa uppdrag av Goteborgs stad och Framtiden i samverkan med ovriga byggaktorer. Fragestallningarna for foljeforskningen ar: • Vilka atgarder vidtas i BoStad2021 for att korta ledtider for bostadsbyggande? • Ar de framgangsrika utifran malet att bygga 7 000 bostader till 2021 utover den ordinarie produktionen  och utifran involverade aktorers syn pa tid, kvalitet, ekonomi och krav pa rattssakerhet? • Vilka lardomar kan anvandas i den ”ordinarie” processen? Insamlingen av material har omfattat intervjuer med medverkande, en enkat till byggaktorer, en workshop, deltagande i moten inom BoStad2021 och studier av dokument. Det ar inte mojligt att i dagslaget avgora om malet 7 000 bostader extra till 2021 kommer att nas. Vi konstaterar att det nu finns mer an 7 000 bostader i antagna planer. Om de tre planer som nu ligger overklagade far laga kraft under 2019 ar det teoretiskt mojligt att na malet.  Snittiden for detaljplaner inom BoStad2021 med standardforfarande ar cirka 20 manader (fran beslut om planstart till antagande), kortare an for ordinarie planer som kommunen bedomer vara cirka 26 manader eller mer (fran startmote till antagande). Har finns flera samverkande faktorer: skarp och politiskt uppbackad tidplan, resurssatt gemensam kommunal projektorganisation, tatare samverkan mellan byggaktorer och kommun i arbetsgrupperna for detaljplaner samt tidigarelagd projektering av kvartersmark och allman plats. I sa matto drar vi slutsatsen att arbetssattet inom BoStad2021 har bidragit till att forkorta tiden for sjalva detaljplaneprocessen. Detta innebar dock inte automatiskt att den totala tiden fram till fardigstallande blir kortare an i ordinarie processer. De langa tiderna mellan antagande av detaljplanen och beviljat bygglov avviker kraftigt fran ambitionerna. Orsakerna ligger hos bade kommunen och byggaktorerna. En jamforelse av stadsbyggnadskvaliteter i de 30 projekt som ingar i BoStad2021 och 21 projekt i den ordinarie produktionen visar inga stora skillnader. Projekten i de bada grupperna har svart att uppfylla det radande blandstadsidealet. En skillnad ar att flera av projekten i BoStad2021 ar placerade pa smala tomter langs genomfartsgator dar ett ofta svarforverkligat ideal om stadsmassighet riskerar att leda till samre kvaliteter vad galler solljus, friytor och ljudmiljo och i barnperspektivet. Men dessa risker tycks inte bottna i ett uppsnabbat arbetssatt utan i sa fall mer i urvalet av planomraden.  Ekonomi: tidsvinster kan motsvaras av okade resursinsatser for parallella processer. Detta tycks galla atminstone byggaktorer inom BoStad2021 som i snitt anger ungefar 20 % okad administrativ insats. Vi saknar dock data for kommunens insatser. Rattssakerhet: andelen overklagade planer inom BoStad2021 ar knappast hogre an vad som har varit normalt for Goteborg. Ett uppsnabbat arbetssatt kan darfor inte sagas ha lett till fler overklaganden. Viktiga lardomar att ta med till den ordinarie produktionen: Paketera och projektifiera storre utbyggnadssatsningar, satt tydliga och matbara mal som beslutas av hogsta politiska instans i kommunen. Antalet planer eller projekt bor vara farre och grundlaggande forutsattningar for planer och projekt bor vara tydligare an ibland i BoStad2021.  Hitta vagar att satta tydliga och fasta tidplaner for hela processen fran planstart till fardigstallande, bade samlat och varje plan for sig. Lagg fast tidplanerna i avtal mellan kommun och byggaktor. Permanenta en gemensam kommunal projektorganisation med utokat mandat, garna under en gemensam namnd. Inrikta samverkan mellan byggaktorer och kommun i forsta hand pa projektnivan. Dar finns incitament och forutsattningar att definiera skarpa ataganden for alla parter och uppbyggnad av ett fortroendefullt samarbete. Detta kan astadkommas med ett rimligt antal byggaktorer och kommunala handlaggare i konkreta storre utbyggnadsprojekt.  Satsa pa tidig projektering av hus och allman plats under detaljplaneskedet. Storre sammanhangande utbyggnadsomraden bor prioriteras pa bekostnad av mindre fortatningar pa tomter med svara forhallanden. Det ger battre forutsattningar for att skapa kvalitet ifraga om stadsliv, stadsmassighet, variation i arkitektur, underlag for service och grundlaggande bostadskvaliteter som solljus, tillrackliga och bra gronytor, barnperspektiv, god ljud- och luftmiljo och minimala storningar fran trafik.