Kunskapssammanställning om effekter på fisk och skaldjur av muddring och dumpning i akvatiska miljöer: en syntes av grumlingens dos och varaktighet

Uppgrumling av vatten fran sediment ar en paverkansfaktor i bade sotvatten och marina miljoer i samband med muddringsarbeten och dumpning av material i vatten. Det ar darfor viktigt att de verksamheter som orsakar uppgrumling planeras och genomfors sa att inverkan pa den akvatiska miljon minimeras. I denna rapport sammanstaller vi olika direkta och indirekta biologiska effekter av grumling med avseende pa fisk och skaldjur (storre kraftdjur och mollusker/musslor), utforligare effekter av muddring och dumpning pa framst bottenfauna och vaxtlighet finns beskrivet i Hammar et al. (2009). Vi lyfter fram tva faktorer som ar viktiga att beakta for att begransadirekt paverkan av uppgrumling pa fisk och skaldjur: 1) tidpunkt pa aret for uppgrumling, 2) hur kombinationen dos (mangd suspenderat material i vattnet) och varaktighet over tid paverkar olika fiskar och skaldjur. Genom att beakta bade direkta och indirekta effekter, tidpunkt och dos-varaktighet vid muddrings- och dumpningsarenden kan paverkan fran grumling pa fisk och skaldjur begransas. Uppgrumling av vatten har generellt storst direkt inverkan under fiskars lekperiod och lokala grumlingar bor darfor undvikas den tid pa aret da manga arter leker eller har annan sarskilt kanslig del av sin livscykel i relation till grumlingsverksamhet. Havs- och vattenmyndighetens applikation Lektidsportalen ger information om nar pa aret svenska fisk-och kraftdjursarter leker i olika vattentyper/delvattentyper i olika delar av Sverige. Applikationen ar ett viktigt stod for att kunna planera muddrings- och dumpningsaktiviteter, bade i tid och rum, sa att de paverkar sa fa arter som mojligt. Lektidsportalen mojliggor platsspecifika bedomningar av ”tidsfonster” nar grumling troligen har minst kumulativ paverkan pa fisk och kraftdjur. Fiskars och skaldjurs respons pa grumling ar bade art- och platsspecifik. En viktig faktor ar dock att responsen till grumling beror bade pa dos (koncentration suspenderat material i vatten) och hur lange organismerna ar exponerade for uppgrumling (varaktighet). I denna rapport redovisas en sammanstallning av tidigare publicerade studier av fiskars och skaldjurs respons till olika kombinationer av dos och varaktighet. Vi delade upp studier mellan fiskar och skaldjur i sot och saltvatten (miljo), samt for olika livsstadier. Sammanstallningen visar att lagre koncentrationer kan vagas mot langre varaktighet, och vice versa, for de flesta grupper. Aven om det finns vissa skillnader i kanslighet mellan miljoer och livsstadier har generellt koncentrationer < 100 mg/l suspenderat material < 14 dagar lag direkt inverkan. En brist pa langtidsstudier kring effekter av laga koncentrationer motiverar anda forsiktighet, Sammanfattning framfor allt vid langa exponeringstider. Under kortare exponeringstider, i storleksordningen timmardag(ar), kan manga arter klara uppat 1 000 mg/l. Agg och larver, som har samre mojligheter att forflytta sig, visar minskad klacknings- och overlevnadsformaga vid nivaer langt under 1 000 mg/l och exponering av grumling for tidiga utvecklingsstadier bor darfor undvikas. Det ar ocksa viktigt att beakta langvariga indirekta effekter av muddring och dumpning pa fisk och skaldjur. Forandrat vattenflode, vattentemperatur eller bottensubstrat kan vara sjalva syftet med arbetet, och sadana forandringar kan ha stor paverkan pa lek och foryngringsmojligheter av fisk och skaldjur. Framfor allt vaxtlighet men aven bytesdjur kan vara kansligare for suspenderat material an fisk och skaldjur vilket gor att viktiga habitat och fodotillgang forsamras vid muddring eller dumpning. Mojligheterna till restaurering eller kompensationsatgarder bor darfor ocksa beaktas for att pa langre sikt inte utarma fisk- och skaldjursbestand genom forsamring och isolering av habitat.