Differences in phenotypic plasticity in Mytilus Edulis from Öresund and the Baltic Sea

Kan strandkrabbor paverka blamusslors tillvaxt? Kunskapen om hur organismer anpassar sig till olika miljoer ar av stor betydelse for att kunna forsta deras evolutionara historia och for att kunna forutse hur de kan komma att paverkas av ett forandrat klimat. Vissa organismer kan anpassa sig till forandringar i miljon genom att anta en ny fysisk skepnad, nagot som kallas for fenotypisk plasticitet. Detta innebar att en och samma gen kan uttrycka olika fysiska egenskaper, sa kallade fenotyper, for att bast anpassa organismen till den nya miljon. Den har formagan kan i manga fall fungera som en forsvarsmekanism mot exempelvis predatorer och darmed oka en organisms chans av overlevnad. En organism vars fenotyp forandras genom att de blir storre och far tjockare skal ar blamusslan (Mytilus edulis). Man vet sedan tidigare att blamusslor pa Sveriges vastkust ofta ar storre an de pa ostkusten men hittills har ingen kommit underfund med varfor det ar sa. Eftersom strandkrabbor (Carcinus maenas) ar ett vanligt hot for blamusslor pa vastkusten, ar det mojligt att dessa musslor anvander sig av fenotypisk plasticitet for att skydda sig mot strandkrabbor. Detta skulle kunna forklara varfor blamusslorna pa vastkusten ar storre. Jag har darfor undersokt huruvida blamusslor fran ostkusten som vanligtvis inte utsatts for strandkrabbor reagerar med fenotypisk plasticitet nar de utsatts for doft fran strandkrabba. I mitt forsok samlade jag in blamusslor fran Oresund (vastkusten) och norra Ostersjon (ostkusten). Sedan matte jag blamusslornas langd, bredd och hojd och placerade dem i behallare med vatten fran strandkrabba eller i behallare med vatten utan doft fran strandkrabba. Salthalt och temperatur var den samma i bada. Efter 2 veckor avslutades experimentet och matt togs pa blamusslornas langd, bredd, hojd och krossvikt. Resultatet fran studien visade att det fanns en tendens for blamusslor som utsattes for doft fran strandkrabbor att klara mer vikt/tryck pa skalen an de som inte utsattes for strandkrabbor. Detta skulle kunna tyda pa att skalen blev tjockare och forstarkt och att formagan att reagera med fenotypisk plasticitet finns bade hos musslor pa vast och ostkusten. Kanske ar det sa att genflodet mellan kusterna ar tillrackligt stor och att musslorna nar de ar i sina larvstadier kan forflytta sig mellan kusterna. Detta skulle forklara varfor man endast sag skillnad pa musslorna nar de utsattes for olika behandlingar och inte nar de kom fran olika geografiska platser. Resultatet visade aven att det fanns skillnader i hojd mellan musslorna pa vast respektive ostkusten redan innan experimentet borjade, vilket kan ha paverkat resultaten. Nagra skillnader i langd, bredd och hojdtillvaxt efter behandling gick inte att upptacka hos musslorna. For att kunna dra nagra avgorande slutsatser om experimentet hade studien behovt paga nagra veckor till och mer data hade behovts samlats in. Examensarbete for kandidatexamen i Biologi 15 hp 2019 Biologiska institutionen, Lunds Universitet Handledare: Anders Persson & Per Carlsson Akvatisk ekologi – Lunds Universitet (Less)