Brain plasticity and hand function

Popular Abstract in Swedish Nervskador som drabbar handerna orsakar stora problem bade for den drabbade i form av forsamrad handfunktion och for samhallet i form av kostnader pa grund av langvarig sjukskrivning. Trots mikrokirurgisk nervreparations teknik med anvandande av speciella instrument och mikroskop far vuxna patienter ofta bestaende besvar med kanselbortfall, muskelsvaghet och smarta. Avsikten med avhandlingen ar att beskriva en ny princip for att forbattra utfallet efter nervreparationer med fokus pa centrala nervsystemet (CNS). I delarbete I undersoktes hur en bedovning av hogra handen, som resulterar i en overgaende avstangning av nervsignalerna fran denna kroppsdel till CNS ? deafferentiering? , paverkar funktionen i den vanstra handen. Studien visade att en hogersidig bedovning, inducerad av en uppumpad blodtrycksmanschett, leder till en snabbt forbattrad formaga att uppfatta beroring och att skilja mellan beroring med en eller tva punkter (tvapunkts diskriminationsformaga ? 2PD). Aven greppstyrkan forbattrades, i vanster hand jamfort med kontroll personer som inte bedovades. Funktionell magnetkamera undersokning (fMRI) visade okad aktivitet i motorcentrum i hoger hjarnhalva. Forbattringen i 2PD och greppstyrka kvarstod minst 15 minuter efter bedovningen. Bedovning med en blodtrycksmanschett framkallar smarta och detta skulle kunna paverka resultaten i delarbete I varfor vi valde att undersoka hur en smartfri bedovning av ena sidans hand paverkar den andra sidans hand. I delarbete II undersoktes 100 patienter, som opererades pa Handkirurgiska klinken, avseende kansel i den hand som inte opererades och som alltsa inte var bedovad. Resultaten visade att bedovning av ena sidans hand medfor en snabb och statistiskt saker forbattring av den icke bedovade sidans kansel. Sammantaget tyder resultaten i de tva forsta delarbetena pa att man genom att bedova den ena handen kan forbattra funktionen i den andra handen. Detta talar for att de bada hjarn-halvorna kommunicerar med varandra avseende registrering och tolkning av kanselstimuli och eftersom forbattringen intraffar mycket snabbt sa maste redan befintliga nervforbindelser vara inblandade sannolikt sa att inaktiva nervceller aktiveras, vilket leder till forbattrad handfunktion. Efter amputation av ett finger har man tidigare kunnat visa att det omrade i hjarnan som ansvarar for det amputerat fingret borjar reagera for stimuli av angransande fingrar. I delarbete III tog vi fasta pa detta och bedovade underarmens insida pa friska forsokspersoner med en bedovningssalva (EMLA?). Personerna som fatt bedovningssalva forbattrades mer betraffande formagan att uppfatta beroring liksom i 2PD jamfort med de som fatt en vanlig hudkram. Forbattringen kvarstod minst 24 timmar. I delarbete IV var avsikten att testa vara fynd pa patienter som skadat nagon av de tva stora nerverna som forsorjer handen. Patienternas friska hand bedovades med en uppumpad blodtrycksmanschett, detta ledde till forbattrad kansel i den nervskadade handen. Bedovning med en manschett ar emellertid inte lamplig att anvanda i rutin bruk pa patienter eftersom den framkallar smarta och ar svar att utfora tekniskt. Pa grund av detta valde vi att i delarbete V behandla patienter med skador i nagon av de tva stora nerverna i handen med en bedovningskram (EMLA?) eller en vanlig hudkram (placebo) pa underarmen pa samma sida som nervskadan. Behandlingen upprepades tva ganger per vecka i tva veckor och kombinerades med intensiv kanseltraning. Alla patienter forbattrades men de patienter som fatt bedovning av underarmen fick en statistiskt sakerstalld storre forbattring i jamforelse med de patienter som inte fatt underarmen bedovad. Forbattringen kvarstod minst 4 veckor efter sista behandlingen. Sammanfattningsvis kan man saga att man genom att manipulera kansel inflodet till hjarnan och genom att utnyttja hjarnans formaga till anpassning kan fa en forbattrad handfunktion i bade friska och nervskadade personer. Forbattringen gar mycket snabbt och orsakas sannolikt av att nervforbindelser som redan finns aktiveras. Genom att upprepa behandlingen kan man fa en mer langvarig effekt. Dessa fynd oppnar mojligheter for att kunna erbjuda battre rehabilitering for patienter med nervskador i handerna. (Less)